dagsform, mat och ny blogg

Jisses vad utpumpad min kropp är idag. Gårdagen började med ett fokuserat och intensivt förmiddagspass, en tur om ica innan jag ställde mig och lagade mat, snabb dusch för att sedan leverera matlåda till Robin på jobbet och hänga lite där. Tog ett kvällspass för att slippa ligga ensam hemma och tänka för mycket, humöret svängde ungefär trehundrafemtioen gånger igår men jag sa emot dumma tankar och det är jag såå glad för idag!

Tidigt i säng och jag vaknade av mig själv strax efter sju, så nu har jag hunnit dricka kaffe, slösurfa, lyssna på musik, skriva lite och jobba på designen på min nya blogg. Japp, blir ny blogg. Det kommer vara en träningsblogg, för ja, det är liksom det jag håller på med nu för tiden, antar jag. Känns "fel" att göra om denna, så också här kommer jag uppdatera, men med mer blandat innehåll med foto (när jag nu kommer igång med det igen..), vardag, texter osv. Men än är den nya inte klar, så än så länge kör vi här :)

Nej nu har jag smält frukost-shaken och ska röra mig mot gymmet för ett vad jag hoppas bli grymt pass. Hejhopp!

Robin skulle smygfota under gårdagens förmiddagspass, då det var överkroppen som fick jobba riktigt ordentligt en timme. Har ont i mina obefintliga bröst idag (jaa, musklerna under) och egentligen hela överkroppen, fruktansvärt skönt! Maten blev vår nya favorit som jag uppfann förra veckan - tonfiskbiffar, sjukt gott är det. Till det tomatsås med lök och vitlök, och blomkålsris. På nya bloggen kommer jag nog börja skriva recept, har experimenterat en hel del i köket senaste tiden och om jag får säga det själv (HA det får jag, för det här är min blogg! Och det är sant. HA) så har det blivit succé varje gång.

morgonbus

Såhär ser det ut de flesta morgnar här i huset. Vid sju - halv åtta väcks man för frukost av en ivrig Adrian. Så ser man på en film (just nu är det Trassel som gäller, och nog för att jag ä-l-s-k-a-r den själv så är upp emot tre gånger om dagen -som det var härom dagen- kanske lite väl..). Så leker man lite med några av hans tusenochen bilar, ritar eller bygger med lego. Sedan glider/ev. ramlar man på isen på väg till dagis.

Men idag är inte Adrian hemma så vi tar långfrukost i soffan innan gymmet. Såå pepp, nya mål och nya drömmar uppsatta så nu blir det att jobbajobba på denrååå! Ha en kalasfin dag allihop :)

ps - TACK för era fina kommentarer i förra inlägget, otroligt kul och värmande ord, uppskattar dem verkligen jättemycket!

visst?

Visst ser jag sjuk ut? Visst ser min kropp ut att liiiida av träningen jag utsätter den för? Visst ser den ut att behöva mer än de proteinrika måltider jag ger den 4-5 gånger om dagen, med tillskott i form av omega 3+6+9, och nu för tiden också några extra proteinshakes? Visst ser den benig och sjuk och undernärd ut? Visst måste den vara heeeelt kaputt efter ~ 7 till 9 timmars sömn den får de flesta nätter? Visst måste den må dåligt av alla mina regelbundna måltider? Visst måste den väl må skit, eftersom jag en gång hade anorexi? En gång led av bulimi? En gång tränade på ett ohälsosamt och tvångsmässigt sätt?

ELLER - så mår den bättre än på länge, är starkare än någonsin och framför allt - den kanske är frisk inifrån och ut. Men jag vet inte, ni vet väl bäst? Så brukar det ju vara. Ni träffar mig aldrig på riktigt och har inte en enda gång faktiskt pratat med mig, utan ni läser min blogg sporadiskt och kommenterar anonymt. Allt talar ju för att ni är experter om mig, och jag bara pratar strunt.. Eller hur var det nu..?

Min kropp mår bra. Jag mår inte alltid bra i själen, nej. Jag har mycket som är knasigt i mitt liv för tillfället men för en gångs skull är kroppen inte ett av problemen, så jag kan inte förstå varför andra vill göra den till ett? Ett problem, ett fel, något som inte är som det ska. För jag har tillräckligt på andra håll, jag måste få ihop mitt liv. Det är orsaken att jag bloggar dåligt nu för tiden, det är förklaringen till varför jag inte fotat på månader och ja, det är en rätt stressande och jobbig situation att befinna sig i, den jag befinner mig i just nu. Men min kropp och min fysiska hälsa - better than ever. Så släpp det, sluta snacka om saker ni inte vet något om. 

5 mars 2012

I helgen har vi ägnat oss åt att promenera i den fina vårsolen, laga god mat, ligga i soffan och lyssna på bra musik i timmar, svettas ikapp på gymmet, skratta och kramas. Precis sådant man behöver, och ändå lätt gör för lite. Nu är det måndag och vi rivstartar med ett träningspass för att kicka igång veckan så bra som möjligt!

finfredag

Sovmorgon, lattefrukost, promenad i vårsolen, bra pass på gymmet, en tur in till Uppsala med tillhörande fika på stan, god-middag i form av tonfisk-biffar, citronsås och avocado och nu tatueringspaus med inkommande besök av Fanny och Linda. Om vi fortfarande känner för det om någon timme så kör vi ett kvällspass på gymmet innan vi bänkar oss i soffhörnet med chokladmousse framför någon bra film.

Vi har helt enkelt haft en kalasfin och bra fredag hittills, som ännu inte är slut. Rätt nöjd och så!

Dagens inköp var rätt tränings-relaterade, så som kläder, handskar, proteinpulver, diverse smågrejer från fitness-butiken, och så handlade vi mat då. Dagens middag var som sagt improviserade tonfisk-biffar med citronsås och perfekt mogen avocado, hur himla gott som helst blev det! Ikväll efter gymmet ska vi alltså testa att göra mousse på proteinpulvret för att helg-lyxa lite, hehe.

fredagsstart

Fredag och vi drar på oss leendet, klunkar kaffet och springer mot ett fint förmiddags-pass på gymmet. Ha en kalasfin dag och start på helgen nu, det är min plan!

torsdag

Alltså, inte för att vara sån - men aj.
Om ni någon gång funderat på att bli lite stressade och skaffa magkatarr, avråder jag er detta. Ett matintag på ett ägg, två blomkålsbiffar, avocado och kvarg igår resulterade i nästintill sprängd magsäck och på snudden till avbrutna revben. Ärligt talat tror jag att det är något annat som inte står rätt till, känns inte som magkatarr ska bete sig såhär riktigt.. blir ett återbesök hos läkaren imorgon tror jag allt.

Efter en natts sömn, försiktig frukost och några timmars lugn i soffan har magen nu lugnat ner sig lite i alla fall, och jag springer till gymmet för att "passa på". Ha en fin torsdag hörrni!

herre på täppen

Dagarna går, magkatarren består. Ungefär så.
Idag har jag mest gått och väntat på att nästa magkramp ska infinna sig, och då varit rätt oförmögen att göra så mycket mer än att ha ont och koncentrera mig på att typ, andas. Mellan dem har jag tränat, gosat, varit på Ikea och Jysk och sådant fint med Emelie, ordnat bank- och lite andra ärenden, handlat mat, myst med Adrian och målat i målarböcker.. lite så.

Imorgon har jag viktiga möten. Är inte vidare nervös. Jag vet att jag bara måste gå in och "säga hur jag vill ha det", förklara min plan och visa att den är både genomtänkt och kalasbra - så kommer det gå hur bra som helst. Det är bara lite konstigt, allting. För går det hela som planerat och som jag vill, så börjar ett helt nytt kapitel i mitt liv om bara några dagar. Jag kan äntligen avsluta det här kapitlet och vända blad på riktigt, inte bläddra fram och tillbaka hela tiden, osäker på vilken sida som gäller för dagen. Men det här är typ världens bästa idé jag har nu, något som bara slog mig i förra veckan. Det är när sådana idéer bara kommer till en man ska köra. Bara köra.

1- middag hos mor, vars karl fyllde år så det bjöds på finfin mat.

2- Adrian var herren på täppan på väg hem från dagis idag.

3- vi åt mat och ritade i fina nya målarboken. Vet inte vem av oss som var mest uppspelt och exalterad, men ja, förmodligen var det jag. MEN DET VAR GULDGLITTER!

4- lön inne och lite mat har äntligen inhandlats. Godaste blomkålsbiffarna och avocado blev middagen idag.

mardrömsscenario

Jg har nu äntligen tagit tag i mig själv och besökt läkare för mina små magkramper och värkar. Tydligen har jag lyckats få magkatarr och magsår, orsakat av stress och oro. Jaha. Så nu är det medicin som gäller, och jag ska vara försiktig med vad jag äter osvosv. Koffeinförbud, har jag också. Inget kaffe, ingen cola eller pepsi, ingen celsius.. herregud, hur ska det gå. Jag kommer vara en bitter, otrevlig zombie redan ikväll. Alltså, ni som inte dricker drycker likt dessa - hur gör ni? Det som får mig att ens orka kliva ur sängen om morgnarna är ju vetskapen om att kaffemaskinen är fem meter bort.

Gårdagen var däremot en bra dag. Inga värkar förrän fram emot kvällen, och innan dess hann vi handla, träna, luncha, dricka kaffe hos Henrik och Veronica, och sedan slutligen prata i timmar om allt mellan himmel och jord. Typ hur bra som helst.

I fredags fick jag träffa Ditte och Della igen också, himla länge sedan och lillan har blivit hela sju månader gammal nu.. jisses, tiden går så snabbt. Nu ligger jag i sängen och har ont igen. Stackars mig osvosv. Robin tyckte att det var hans uppgift att ta hand om mig nu när jag mår lite dåligt och köpte därför godaste chokladen ever. Jag kom dock på att kanske borde man äta något, typ mat-aktigt, innan. Eller? Aptiten är helt borta, vilket hänt ungefär en enda gång tidigare i mitt liv (hade jag varit en hemsida hade den hetat www.älskamatmest.se), så nu mest tittar jag på chokladen, tänker sötsliskiga tankar om hur gott det ska bli att bara sluka alltihop på två minuter, och samtidigt vilar handen på magen som krampar utan dess like. Ibland ställs vi inför jobbiga situationer här i livet, och detta måste vara mardrömsscenariot - ha det bästa man vet framför näsan men inte våga förtära det. Återigen, stackars mig.

på något sätt

De senaste dagarna har inte varit de mest fantastiska i mitt liv, kanske. Just nu har jag inte mycket att blogga om, det finns inte mycket jag kan eller vill skriva om, det som händer är för personligt, tungt och odefinierbart. Jag försöker så gott jag kan reda ut allting, och även om jag vet att det kommer vända, att det kommer bli bra - så är det lite jobbigt just nu.

Men jag färglägger enhörningar ibland. Och tar vinterpromenader i solen. Sådant kan jag få för mig ibland. Och nu ska jag ta väskan och rusa mot gymmet. Helg på ingång, minus på kontot och massa snurr i skallen. Nästa vecka väntar nya besked och eventuellt en ny start. Jag är nervös, orolig, förväntansfull, glad och livrädd på samma gång. Men det blir bra. På något sätt, kommer det bli hur bra som helst, det vet jag.

tacksamhet

Det är viktigt att att både känna och visa tacksamhet. Men det är lätt glömt, man fokuserar väldigt lätt på sakerna man kanske inte har istället för att verkligen känna glädje och tacksamhet över vad man faktiskt har.. Saken är den, att känner vi tacksamhet och glädje över det vi redan har - så kommer det per automatik mer saker och fler personer in i våra liv som i sin tur får oss att känna ännu mer glädje och tacksamhet. Världens bästa cirkel, och den börjar nu, med att känna dessa känslor redan nu.

Jag vet att jag är bra på att oroa mig. Inte se det jag har framför näsan och runt omkring mig. Så för min egen skull ska jag nu punkta upp några saker jag känner tacksamhet över att ha i mitt liv, något jag tycker alla borde göra då och då. Egentligen hela tiden. Själv rabblar jag allt fint jag har tyst för mig själv innan jag somnar varje kväll, och varje morgon startar jag min dag likadant. Det är allt från de minsta, självklaraste sakerna till större, enligt vissa viktigare, sakerna - men allt är sådant jag uppskattar och är tacksam över.

Jag är så glad och tacksam över:

• min fantastiska kropp, som efter alla knasiga år idag är frisk, stark och världens coolaste!
• min pojkvän, som finns på bästa möjliga vis och är den som håller mig kvar med fötterna på jorden, trots allt som svajar just nu.
• att vintern snart är över och vi går mot varmare, ljusare tider.
• mina fina vänner, som visar att de uppskattar mig, stöttar mig och får mig att skratta, älska och njuta av de små stunderna i livet.
• att jag hittat The Secret och i och med det också min väg, som jag trots alla motgångar kommer följa och då nå alla mål jag någonsin sätter upp för mig.
• att möjligheterna kommer till mig, och det enda jag behöver göra är att se dem, och känna mitt mål redan nu.
• alla de små sakerna som får mig att le, så som bra filmer, vackra bilder, fina minnen och varma kramar.

vem som förlorar mest

Jag trodde det skulle löna sig i längden att vara ärlig.
Att stå för det man gjort, även sina misstag,
att ett fel blir dubbelt fel när man ljuger om det.

Jag trodde att genom att visa respekt, hänsyn och tillit,
så vinner man när det väl gäller,
att då har man någon att luta sig tillbaka mot, någon som står kvar.

Jag trodde att även om blod ska vara tjockare än allt,
så kan extra kärlek aldrig skada,
bara föra oss ännu närmare.

Men jag har skämt bort er.
Allt jag lät bli att vara, säga, tycka och tänka,
men kanske ändå lite var,
för att göra er glada, nöjda och stolta.

När det nu bubblar upp, det som förut tryckts bort,
är jag plötsligt inte längre lika önskvärd.
Allting innan, allt jag offrat och allt jag ställt upp,
spelar inte någon roll,
Mina ord försvinner, och det enda som hörs är era klagosånger,
om hur jag gör fel, säger fel, är fel.

Ni tror att ni känner mig,
för att jag försökt passa i er orealistiska mall,
hålla masken och le.
Och den som nu får skulden för att jag inte passar och får plats,
det är jag.

Förlåt,
jag kommer aldrig kunna vara den ni vill att jag ska vara.
Frågan är vem som förlorar mest,
och jag är rätt säker på,
att det inte är jag.

sjukdomsaktiviteter

När jag blir sjuk har jag tydligen frukt-cravings. Med tanke på att jag i vanliga fall tycker frukt är otroligt överskattat och ett fattigt substitut till riktiga godsaker så var jag rätt förvånad över mina nattliga drömmar om fruktsallad och färgglada smoothies. Men man passar väl på, tänkte jag och åt ungefär trettio portioner vaniljyoghurt med fullkornsringar (vad de nu heter) toppad med ananas och kiwi till frukost under mitt värsta sjukdoms-dygn (sen gick frukt-suget över, tack och lov). Till det mammas hemgjorda knäckebröd med brieost och salami. Och kaffe. Massa kaffe. Med mjölk, också någon sjukdoms-craving, tydligen.
Vi firade också min lillebror som fyller fjorton på onsdag. Fina tårtan med hur mycket gott i som helst och som vanligt äter Fanny mest. Hehehe liiiving the dreeeaaaam, när alla andra i sällskapet äter som myror!

Nu är jag nästan frisk. Nästan. Tillräckligt för att träna, vilket är hur fint som helst. Tio dagars vila var kanske på sin plats, men fy bubblan vad jag saknat gymmet. Tråkigt att "börja om", som det ju lite blir, men what to do - man är snabbt på banan igen :) ha nu en trevlig start på veckan, hajhaj!

jag vet vad jag vill göra

Det har varit en väldigt konstig vecka, som spenderats mestadels i sängen, alternativt soffan. Typisk influensa med feber, illamående och ont i kroppen, toppat med extrema magsmärtor. Ett tag trodde jag att jag skulle behöva åka in akut, och jag vet fortfarande inte om de smärtorna egentligen hade något med influensan/vad-det-nu-var att göra, för det var en helt annan typ av kramp.. men! Efter ett tiotal Ipren, mycket glass och godis och ännu mer vila har de nu avtagit och jag tänker vara nöjd så :)

Imorgon, om kroppen tillåter, börjar jag om. Träning, bra kost och positiva, bra tankar! Det är så kraft skapas, genom att känna den inifrån. Så om jag ser mig själv skutta runt pigg, glad och stark så blir det så ;) hehe, fysiska begränsningar finns inte om de mentala bilderna är tillräckligt klara och skarpa! Så är det, sörrni!

Jag vet vad jag vill göra nu. Äntligen, för det som stressat mig mest senaste tiden har varit att inte veta exakt vad jag vill göra, för det är det svåraste... att veta. Bestämma sig. För sen, sen är det bara att göra. Så hamnar man där man vill. Det är jag alldeles övertygad om. Men nu vet jag, och det är sååå skönt. Nu får jag bara se hur jag tar mig dit, spännande! Första hindret är givetvis den ekonomiska biten, hur trollar man fram 55 000 kronor plus finansierar sin allmänna överlevnad? Jag kommer inte ha tid att jobba vid sidan av det här.. men, det löser sig! Nu har jag målet, jag har viljan, och bara jag ser närmsta steget så räcker det. För det är först när jag tagit första steget som det andra blir intressant.. sedan det tredje.. och fjärde.. Jag har tagit första nu, och målet finns där, allt däremellan låter jag komma till mig, så tackar jag och tar emot när det är dags! :)

sjukstuga

De senaste dagarna har spenderats i sjukstuga. Efter helgens finheter och flygturer var man lite småkrasslig, och när Adrian sen kom hem med en magsjuka från dagis var det helt enkelt allmänt faktum att nu är vi sjuka, allehopa! Än så länge har både Robin och jag sluppit magsjukan, men frossa, svag kropp, kliande ögon och rinnande näsa räcker bra för min del.. Mest saknar jag träningen, men att gå till badrummet är för tillfället så ansträngande att hälften vore nog, så får vänta lite med gymmet tror jag.

Istället har vi myst framför filmer, ritat hela morgonen, ätit frukost i soffan och gått till Ica och köpt munkar. Bland annat. Innan vi blev alldeles för sjuka hjälpte Linda och jag Fanny att flytta också. Det innebar några timmar i bil, några kartong- säng- och pryl-lyft och en himla massa redbull och cigg. Det var riktigt trevligt faktiskt. Igår såg jag en ny krumelur på Robins hand förresten - ett F. Visste inte riktigt hur jag skulle hantera den.. han är knäpp, men bäst!