fanny roethlisberger

jag vet vad jag vill göra

2012-02-18T20:49:00.000+01:00

Det har varit en väldigt konstig vecka, som spenderats mestadels i sängen, alternativt soffan. Typisk influensa med feber, illamående och ont i kroppen, toppat med extrema magsmärtor. Ett tag trodde jag att jag skulle behöva åka in akut, och jag vet fortfarande inte om de smärtorna egentligen hade något med influensan/vad-det-nu-var att göra, för det var en helt annan typ av kramp.. men! Efter ett tiotal Ipren, mycket glass och godis och ännu mer vila har de nu avtagit och jag tänker vara nöjd så :)

Imorgon, om kroppen tillåter, börjar jag om. Träning, bra kost och positiva, bra tankar! Det är så kraft skapas, genom att känna den inifrån. Så om jag ser mig själv skutta runt pigg, glad och stark så blir det så ;) hehe, fysiska begränsningar finns inte om de mentala bilderna är tillräckligt klara och skarpa! Så är det, sörrni!

Jag vet vad jag vill göra nu. Äntligen, för det som stressat mig mest senaste tiden har varit att inte veta exakt vad jag vill göra, för det är det svåraste... att veta. Bestämma sig. För sen, sen är det bara att göra. Så hamnar man där man vill. Det är jag alldeles övertygad om. Men nu vet jag, och det är sååå skönt. Nu får jag bara se hur jag tar mig dit, spännande! Första hindret är givetvis den ekonomiska biten, hur trollar man fram 55 000 kronor plus finansierar sin allmänna överlevnad? Jag kommer inte ha tid att jobba vid sidan av det här.. men, det löser sig! Nu har jag målet, jag har viljan, och bara jag ser närmsta steget så räcker det. För det är först när jag tagit första steget som det andra blir intressant.. sedan det tredje.. och fjärde.. Jag har tagit första nu, och målet finns där, allt däremellan låter jag komma till mig, så tackar jag och tar emot när det är dags! :)

sjukstuga

2012-02-16T17:11:00.002+01:00

De senaste dagarna har spenderats i sjukstuga. Efter helgens finheter och flygturer var man lite småkrasslig, och när Adrian sen kom hem med en magsjuka från dagis var det helt enkelt allmänt faktum att nu är vi sjuka, allehopa! Än så länge har både Robin och jag sluppit magsjukan, men frossa, svag kropp, kliande ögon och rinnande näsa räcker bra för min del.. Mest saknar jag träningen, men att gå till badrummet är för tillfället så ansträngande att hälften vore nog, så får vänta lite med gymmet tror jag.

Istället har vi myst framför filmer, ritat hela morgonen, ätit frukost i soffan och gått till Ica och köpt munkar. Bland annat. Innan vi blev alldeles för sjuka hjälpte Linda och jag Fanny att flytta också. Det innebar några timmar i bil, några kartong- säng- och pryl-lyft och en himla massa redbull och cigg. Det var riktigt trevligt faktiskt. Igår såg jag en ny krumelur på Robins hand förresten - ett F. Visste inte riktigt hur jag skulle hantera den.. han är knäpp, men bäst!

♥

2012-02-15T08:05:00.001+01:00

Idag har jag fått kalla dig för min i en månad, och många fler hoppas jag att det blir. Bästaste bästa! ♥

helgen

2012-02-13T19:51:00.000+01:00

I fredags när vi väl kom till Göteborg var vi rätt trötta - att turbopacka, springa runt på flygplatser och ställa om till nytt helg-schema tar på krafterna! Så efter ett par timmars sömn startade vi lördagen med att handla lite mat och dryck till kvällen, sedan bubblade vi som jag nämnde i föregående inlägg lite bubbelbad och sen gick det utför, skulle man kunna säga. Haha. Nej men, det var kalastrevligt med finfin middag, glada skratt, varma kramar och färgglada groggar. Bara det att vi inte kom hela vägen till krogen. Vi kom inte ens utanför dörren, om man ska vara exakt. Utan vid elva låg vi i sängen och igår morse vaknade man med tolv timmars sömn i bagaget och de var nog minst lika välbehövliga som alkoholen varit kvällen innan!

Seg söndag med promenad längs sjön, tv-tittande och allmänt slapp. Vi hann efter lite om och men med planet hem och landade sent igår kväll hemma i sängen efter en riktig dunderhelg. Tack alla ni som gjorde den så fin - Robin, Ann-Karin, Steffi och Per-Martin!

Entrecôte, hemmagjort vitlöksbröd, wookade grönsaker, sallad, räkor, olika såser, råstekt potatis.. mmm hur himla gott som helst! Till efterrätt Steffis g-u-d-o-m-l-i-g-a cheesecake (som jag och Robin åt halva av själva, heheh)

Att familjen ens flyttade hit var mycket på grund av Steffis intresse och talang för ridning, ser fram emot att se henne i de stora tävlingarna inom snar framtid! Riktigt duktig är hon :)

Fint väder, frisk luft, värmande sol och fint sällskap. Vad mer kan man önska en söndag?

gött

2012-02-11T15:57:00.001+01:00

Igår när jag stod och fixade lite lunch kom Robin hem och sa "vi har inga direkta planer ikväll va?" "nä.." "inte imorgon heller va?" "....nää" "bra, för jag tänkte att vi åker till göteborg ikväll! Så kommer vi hem söndagkväll typ". Okej.

Någon timme senare var biljetter bokade och vi åkte till Arlanda. Ytterligare någon timme senare plockade Robins mamma Ann-Karin, Per och Steffi upp oss på Landvetter och nu är vi på deras nyköpa gård här ute på landet strax utanför Göteborg. Från köket doftar det himmelskt inför en finmiddag och innan det sippar jag på en knallgrön drink i bubbelkaret. Natten planerar vi att spendera i en dimma av alkohol, kärlek och skratt!

Känns ju som ett bra, och spontant, initiativ från Robins sida, det här.

dagens

2012-02-09T10:22:00.000+01:00

onsdag och torsdag

2012-02-09T09:46:00.000+01:00

Igår var en sådan där himla bra dag. Vi sov ut, handlade mat, tränade, lagade god lunch, drack kaffe och pratade i timmar med besök av Fanny och Linda, och avslutade med att se The Secret-filmen. Där sägs så mycket vettigt och bra! La oss med världens pepp och vaknade nu utvilade och på bra humör.

Idag får vi se vad som blir, fotografering var äntligen inbokat igen, men vädret är inte riktigt vad jag kanske hade önskat för det planerade temat.. får se, helt enkelt! Just nu sitter jag och sippar jag på en Celsius efter intagen frukost och snart bär det av mot gymmet - bästa möjliga start på dagen!

Maten som lagades igår var vitlöks-, persilje- och citronmarinerad lax, blomkålsbiffar med rödlök, tomat, lök och peppar, hemmagjord tsatsiki och till det lite extra citron. Behöver inte säga att det var gott va? Men åh vad gott det var!

måndagen den 6 februari

2012-02-06T14:15:00.000+01:00

Imorse lät vi Robin sova ut och fixade frukost själva, Adrian och jag. Medan vi åt i lugn och ro såg vi på Atlantis och kittlades lite. Efter några timmar var det dagisdags, och för mig och Robin blev det ytterligare en kaffe innan jag tog bussen till mamma. Här sitter jag nu och funderar, dricker ännu mer kaffe och skriver. Måste reda ut lite strunt jag har i huvudet känner jag. Gymmet ikväll och så har vi en ny dag imorgon, förhoppningsvis en bättre sådan. Hejhopp!

Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

2012-02-04T23:07:00.000+01:00

Lyssnat på Melissa Horn större delen av kvällen. Förutom att minnas och sakna fina sommarkvällar för hundra år sedan, så tänker jag främst på två saker när jag hör hennes musik:
1: vem är snubben som krossade henne så brutalt att hon kunnat skriva sådan här musik? Det är liksom inte en låt om brustna hjärtan, bultande ångest, ständigt rinnande tårar och miljontals krokiga frågetecken - utan det är snarare trehundrafemtioelva stycken.
2: det är bra. Jag vill inte tycka om det (jag vill aldrig gilla saker som en majoritet gillar, vill väl vara lite rebellisk eller nåt. Går alltså sådär) – men det gör jag. För jag känner igen mig, för hon kan sätta ord på känslor jag tycker är för otäcka att prata om högt. Tror det bidragit till distansen jag tagit från hennes musik, det skrämmer mig att höra någon annan sjunga om mig. Typ. Men ja, punkt nummer två var alltså att jag gillar hennes musik. Eller inte gillar. Kan inte riktigt bestämma mig. Men den känns. Väldigt-mycket-känns-den.

----------------------------------

Sen en tid tillbaka har jag varit trött

Försökt att vara allt på samma gång

Så mycket man kan göra och borde och vill

Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom

Och försökt att hitta spår som leder rätt

Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan

Och mitt i allt så ska man vara sann

Sen en tid tillbaka har jag varit tyst

Och försökt att känna efter hur det känns

Ja man gör som alla andra och försöker att bli van

Men jag har tröttnat på att vara likadan

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag

Och försökt att vara nån till lags

Ja man kämpar för en plats som passar både här och där

Och snart har man glömt vem man är

lördag

2012-02-04T22:28:00.001+01:00

Lördagen denna helg har spenderats på bästa möjliga vis, om jag får säga det själv. Efter en sovmorgon åt vi frukost i soffan och drack kaffe i tiiimmar medan solen sken och snön glittrade och allt bara var himla himla fint utanför fönstret (och återigen var man glad att befinna sig under en varm filt och bara se ut).
Fram emot lunch körde vi ett pass på gymmet och sedan lagade jag lite mat till oss, denna gång kyckling, blomkålsris och tsatsiki. Rätt himla jättegott vart det, och jag tror jag sagt till alla jag träffat idag att jag styckade kycklingen själv. För det gjorde jag. Vet även att det förmodligen är jag själv som är mest imponerad av det hela, men låt så vara!
Fanny kom förbi på en kopp kaffe och lite struntprat också innan Robin gick till jobbet och jag for till mor för middag. Jag är nöjd. Bra lördag. Bra bra lördag.

göra ingenting

2012-02-02T14:38:00.001+01:00

Det kanske tycks knasigt, men för förstå gången på länge sitter jag nu och gör absolut ingenting. Det är fruktansvärt skönt. Jag slösurfar, tittar ut på den fallande snön (och är jävligt glad att jag är inomhus) och lyssnar på bra musik. Har lite ont i kroppen efter en riktigt bra vecka på gymmet (och en riktigt oskön stört på isen igår som resulterade i rött höftben, öm axel och halvkrossad armbåge) och unnar mig att inte röra en fena nu under eftermiddagen. Om någon timme ska jag dra mig mot ica och handla mat, för att på vägen hem plocka upp Adrian på dagis. Robin jobbar kväll så vi ska väl underhålla oss med någon mysig film tills han kommer hem.

Igår fick jag ett årskort på gymmet av Robin. Hade jag kunnat hindra honom från att köpa det hade jag såklart gjort det, men åh åh ååh så fint. Det var en utgift jag inte riktigt visste hur jag skulle klara av. Han vet väl hur dryg jag blir när jag inte får träna, hehe.. och han har en trogen gymkompiz i mig, det vet han väl också hoppas jag! Men så är han ju världens bästa, så förmodligen är det största orsaken att han överraskade mig med kortet.

Snart är det helg, och jag lär förbli nykter. Blivit många nyktra helger senaste, vilket känns bra i både plånbok och kropp. Men någonstans är jag samtidigt rätt himlans sugen på kalas.. får se om jag kanske rycker upp mig till nästa helg! 20-årsfirande och grejer. Men ja, det får tiden utvisa :)

Nu ska jag återgå till att titta ut genom fönstret och bara göra ingenting. För det är jag värd!

andra februari tvåtusentolv

2012-02-02T13:15:00.000+01:00

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Jag vill jättejättegärna vara en "förebild", en inspiration och en vettig människa som skriver vettiga saker, jag är så himla tacksam och glad för era kommentarer där ni säger att jag är saker likt dessa - det värmer att höra, skitkul är det!!
Och jag har alltid bloggat ärligt. Från mig, inifrån och rakt på sak och utan skyddslappar, utan förskönade ord och rosaglittrigt verklighetsfilter. Ibland kanske ni tror att jag är lite bättre än vad jag är, att mitt liv är lite bättre än vad det egentligen är. Mitt liv är inte dåligt, absolut inte, och om jag får säga det själv är inte jag vidare dålig heller.

Men jag är mycket. Mitt liv är mycket. Det är som lite kaos. Jag är så lycklig över det fina jag har, så lycklig över de fina människorna som finns här hos mig och så lycklig över allt det jag ändå åstadkommit det senaste året. Sen finns det annat. Andra känslor, skavande minnen och kraschade drömmar som ligger där bakom och bubblar. Andra störande moment som liksom skymmer det bra, så jag inte kan uppskatta det. Då skäms jag, och det är det värsta.

Jag skäms över att jag inte har ro att uppskatta det fina och bra i mitt liv, att jag inte kan ge mer kärlek, vara en bättre människa och vara fler tillags.. ja, inte bara kan göra alla nöjda och glada. Jag skäms över att jag inte bara klarar allt, som tydligen alla andra klarar. Egentligen vet jag, att just nu kanske jag inte borde klara det "alla andra" klarar, men jag är uppvuxen med två läkare till föräldrar (vi hittar felet - vi åtgärdar felet - vi fortsätter. Är någon sjuk, mår någon dåligt.. då fixar man det. Sjukhus, hem, medicin. Inre process? Fuck that, typ) och jag har alltid velat vara självständig, bäst på allt jag tar mig för, och mina planer ska alltid vara så jävla storslagna. För det mesta räcker jag inte till, och då skäms jag. Som om jag är skyldig någon annan att klara grejer, klara något alls. Det vet jag ju egentligen, att jag absolut inte är.

För jag hävdar fortfarande att i mitt liv borde ingen annan än just JAG vara huvudperson, ingen annan borde vara min första prioritering och inget annat borde gå före mitt eget välmående. För att - jag kan inte vara den medmänniska, arbetskamrat, förebild - whatever, som jag vill så länge jag inte mår bra i mig själv, känner harmoni och har kontroll över mitt liv, mina känslor och mina handlingar. Det handlar inte om att jag vill må bra så kan jag skita i resten, tvärtom. Jag vill kunna uppskatta de jag älskar, jag vill kunna uppleva saker med dem, jag vill kunna visa hur mycket jag älskar dem. Men är det något jag "har lärt mig" de senaste åren, så är det faktiskt att det går inte, det är totalt omöjligt att vara den jag vill vara gentemot andra, så länge jag inte först blir den jag vill vara gentemot mig själv. Tyvärr förstår inte alla detta och processen bromsas och störs hela tiden av att jag får dåligt samvete, känner mig som världens sämsta - och skäms. En ond cirkel som jag inte riktigt vet hur man tar sig ur.

Jag vet inte ens vad jag ville få ut av det här. Det här kanske är en sådan text som jag bara borde spara som ett dokument på datorn istället för att publicera på min blogg. Kanske det kanske. Men nu kom det här. Och nu ska jag fortsätta försöka bena ut mina problem och framför allt hitta dess lösningar. För de finns där.. jag bara måste leta på rätt ställe. Och för min egen skull. För att i längden blir det för allas skull. Även om vissa inte tror på eller förstår den tanken.

vardag och andra dagar

2012-01-30T19:28:00.002+01:00

Just nu är saker och ting lite knasiga, och även om jag försöker att inte bry mig, att inte lägga energi på saker jag inte kan göra något åt och istället ägna all kraft åt människorna jag älskar, mig själv och framtiden jag vill bygga upp, så är det rätt jobbigt. Inre stress, ni vet. Mycket innanför, inombords. Jag vill inte störa någon, inte lägga min skit på någon annans axlar. Så då är man tyst. Ler, går fint och pratar om rätt saker. Jag börjar lära mig hur man beter sig, hur man håller rätt saker för sig själv och vad man kan dela med sig av.

Jag antar att det funkar. Mitt liv funkar nog. Solen fortsätter gå upp och ned, människor försöker fortfarande förgäves springa ikapp tiden, och också idag ser jag på, undrar när alla andra ska se. Så rycker jag på axlarna, tänker att det spelar egentligen ingen roll. För antingen är det jag som har fel, eller så är det helt enkelt så att majoriteten missar det viktigaste av allt, och vilket det än är så förlorar jag. Så jag rycker på axlarna, tänker att det spelar egentligen ingen roll.

I helgen har jag myst med mina bästa, Robin och Istra. Vi har varit duktiga på mat-fronten och dagens lunch blev lax- och räk...ja det skulle ju bli biffar men fick bli en stekt röra istället. I den var det rödlök, wasabi, japansk soya, blomkål, keso, ägg... massa gott. Till det mosad broccoli med en skvätt grädde och kryddor. Robin sa att det var gott men jag kan inte riktigt avgöra om han säger så för att vara snäll, eller för att det är sant. Jag tyckte i alla fall att bortsett från konsistensen (haha) så var smaken fin. Typ sushi i gegg-form. Och varmt. Det låter väl gott? Precis.

lördag

2012-01-28T20:33:00.000+01:00

Fredag, och kvällen spenderades med favoriten Sandra och våra hundar. Vi mest pratade, rökte för många cigaretter och drack cola. Jättefint och bra och allting. När Robin äntligen slutat jobba däckade jag med honom i soffan och så var den fredagen slut.
Idag körde vi ett förmiddagspass på gymmet för att sedan ladda inför eftermiddagen med godgod lunch. Vi tog oss till stan för att köpa dörr, och många timmar senare kom vi hem med en himla massa påsar och prylar. Jag köpte två stickade gosiga koftor, en stickad tröja, en klänning, två par träningsbyxor och ett par mjukisar - för noll och inga kronor. Helt fantastiskt nöjd är jag! (dörr fick vi också tag på, ifall ni undra)

Just ja! I sommar gifter sig min gamla klasskompis och han ville ha mig som fotograf, vilken ära och ååh vad jag ser fram emot det! Wiii det blir mitt första bröllop (både att gå på över huvudtaget och att fotografera)

mätta mått mätt igen

2012-01-27T18:11:00.000+01:00

Idag när jag städade (åh jag är så imponerad av mig själv, sysselsatte mig med garderobsrensning, dammande, undanplockande, dammsugning och sådant skoj i över TRE timmar idag. Välbehövligt.) hittade jag ett måttband och mina gamla mått. Jag minns att jag mätte en gång, och sedan gick jag upp typ 15 kilo till så jag var alltså ännu större ett tag.. men det var intressant att jämföra ändå, med min nuvarande form. Trodde inte det skulle vara såå stor skillnad, men hey, det är ett par centimeter mindre omfång på Fanny nu alltså!

svar om träning

2012-01-27T12:10:00.000+01:00

Det är flera som frågat hur jag tränar. Jag har svarat lite happigt i kommentarsfältet ibland, och skrivit lite om det i något inlägg, men inte gett det mer utrymme än så.. Och det för att jag vet hur snabba folk är med att hitta fel och kritisera. Jag är nämligen HELT på det klara med att jag inte är någon expert –inte på någonting egentligen– men om JAG får en fråga så kan väl inget annat förväntas av mig än att JAG svarar så gott JAG kan utifrån det JAG vet och har erfarit... eller?

Så, jag tänkte nu skriva här vad jag fokuserat på, och numera fokuserar på, vad gällande min träning och sakerna runt den.

jag tränar mest styrka. Kondition är så tråkigt att jag dör lite bara av tanken så det är min uppvärmning och inget mer. Brukar inte ens stå ut tills jag är riktigt uppvärmd utan kör 6-7 minuter på crossen och sen går jag till maskinerna och de fria vikterna :D så mycket roligare!! Ibland springer jag en stund för att få bort lite överskottsenergi, de dagar jag har sådan ;)
jag har inget inrutat träningsschema. Dvs jag kör så kallad cirkelträning och hoppar runt på de olika maskinerna beroende på vad jag är sugen på, vad som är ledigt och hur mycket tid jag har på mig.
jag lyssnar på kroppen och tränar inte muskler som gör ont bara för att "det ju var den muskelgruppen jag skulle träna, idag" - den kroppsdel som orkar behöver pumpas ur så då gör jag det, och den kroppsdel som är trött behöver vila så då ska den få det!
jag kör för det mesta 20x3 eller 15x3, beroende på vad för maskin/övning det är då. Men så tungt jag orkar (de sista ska vara så man knappt orkar och tror att man kommer ge upp - meeen klarar det! Wiie)
jag äter så fort jag bara kan efter varje träningspass. Helst dagens största mål, men om det inte passar sig så i alla fall ett mellanmål - typ några ägg eller kvarg eller nåt.
jag tränar allra helst direkt på morgonen, innan frukost. Laddar då med kaffe och celsius innan för att efteråt äta en god frukost.
jag har ingen "sista-ät-tid", utan gillar faktiskt att äta innan jag lägger mig (ni vet man har ju fått höra hur man iiinte ska äta efter klockan sex eller åtta eller allt vad det är för då blir man tjooock... struntprat.) för då sover jag bra, och orkar träna nästa morgon. Min träning och kostplan liknar alltså mer en periodisk fasta, kan man säga (klicka på länken om LÄS om det innan ni drar förhastade slutsatser nu..)
jag tränar i snitt 6-7 pass i veckan. Dvs om jag till exempel kalasar en fredag låter jag lördagen vara soffhäng med godis i massor och den dagens enda fysiska aktivitet består då av typ en promenad för att köpa cigg och red bull till frukost (här är jag för övrigt värdelös, äter och dricker all skit man inte ska, sådant där med tillsatser och gifter och så ni vet..) haha. Två gånger om dagen hinns inte med nu för tiden och jag känner inte att det behövs heller riktigt. Mina pass brukar vara mellan 60 och 90 minuter ungefär, och det bestäms heelt och hållet av vem som är på gymmet - alltså hur mycket jag snackar och hur mycket tid som faktiskt är effektiv träningstid ;)
viktigast av allt - jag tränar inte för att gå ner i vikt. Jag tränar av två orsaker: jag mår bättre psykiskt och blir lugnare inombords när jag får ut lite ilska och frustration på gymmet. Och jag gillar känslan av att bli fysiskt starkare, att se min kropp ändra kontur och form.. det är skitkul! Och så har ju träningen tusen andra positiva effekter; vardagen blir lättare, man kickar igång sin förbränning och hela kroppen känns betydligt mer levande efter ett fint pass än efter några dagars vila, osv osv... MEN för att gå ner i vikt är träning värdelöst. Eller ja, förbränningen ökar om du har mer muskler, men muskler måste du äta dig till, så ja.. ska du ner i vikt är det maten du ska fokusera på. Tränar gör du för att finslipa formerna och konturerna! För att få tightare hud och snyggare röv - fettet får du inte bort genom att svettas ikapp med biffarna, tyvärr.

Summakardemumma är i alla fall att mitt sätt verkar funka bra - för mig. Hur det funkar för er har jag inte den blekaste aning om, men en sak är rätt lika för alla - känns det bra så är det bra! Punkt. Men jag har gått ner vikten jag ville gå ner, jag har byggt muskler och det tänker jag nu fortsätta med. Vill få bort lite mer onödigt fett och underhudsfett, och fixa mer synliga magrutor, fastare rumpis och snygga ryggmuskler som ju är the shit! Det ytliga där får dock ta den tid det vill, nu tränar jag för att må bra, för att orka vardagen och för att jag unnar min kropp ett långt starkt liv! :)

(vill också bara ha sagt att nej, jag är inte naken på bilderna, men det var tillräckligt illa såhär, resten behövde inte visas - även om det faktiskt var påklädda, de ovan förtäckta delarna)

jag längtar

2012-01-26T19:31:00.001+01:00

De människor man älskar mest är också de människor som sårar en lättast. Ett enda ord, en enda blick - eller kanske frånvaron av dem - räcker.

Jag brakar ihop, jag går sönder. Jag orkar inte känna sådant förakt, sådan misstro. Inte från dem jag älskar.

Jag längtar till dagen jag kan försörja mig till 100% själv, sköta alla papper och regler och system själv. För då försvinner jag långt ifrån dem. Jag mår som allra sämst när jag försöker ha någon form av relation med dem som borde älska mig mest. För jag är aldrig bra, aldrig är jag tillräcklig, aldrig är de nöjda.

De är de som har svikit mig mest, sårat mig mest och förstört mig mest. Ändå fortsätter jag försöka. Varför? Varför måste jag vara så satans självdestruktiv och utsätta mig för det här? De har ihjäl mig med hårda ord, ignoranta bortviftningar och nedlåtande suckar.

Blod är inte ett skit. Pengar är viktigare. Utsida är viktigare. Ego är viktigare.
Jag längtar.

nu sköter vi oss då

2012-01-25T16:25:00.001+01:00

Bara en start, men utan start kommer man ju inte långt! Så snart ställer jag mig och fixar lite middag. Läänge sedan jag lagade mat, blivit en himla massa ägg, keso och kvarg senaste tiden.. Vilket jag givetvis fortsätter med, men nu kan jag unna mig lite grönsaker och färg tycker jag allt! Inget man dör utan, men gott är det! Ikväll kör vi på BBQ-kyckling, guacamole och blomkålsris med spenat. Lär bli antingen hit eller blä. Hoppas på förstnämnda.

onsdag

2012-01-25T10:57:00.001+01:00

Onsdag och jösses vad dagarna bara rinner iväg.Igår var en bra och otroligt effektiv dag, vi började redan vid 8 eller vad hon var när klockan ringde. Upp och iväg för att hjälpa Jennie-Lee och Rickard bära flyttlådor och grejer inför flytten, sedan ett skönt pass på gymmet. Robin gick till jobbet och jag spenderade eftermiddagen med att dricka kaffe och träffa tre fina tjejer i omgångar - Carita kom på besök, sedan Julia, och sist blev det en sväng över till Emelie. Somnade gjorde vi sedan gooott, fy fabian vad trött jag var.Nu sitter jag med träningsvärk i ungefär hela kroppen och har precis ätit frukost, Robin är på jobbet och jag tänkte ta mig en tur till gymmet. Ikväll ska jag laga middag, för första gången på jag vet inte hur länge, men vi har bestämt oss för att sköta maten lite bättre ;) jag längtar till helgen, och efter den ska jag till nya jobbet och kolla lite grejer. Spännande och lite läskigt, allting nu.. men det blir bra, det vet jag. Är egentligen ganska lugn, för hur det än blir så blir det ju bra!Nej nu ska jag röra mig, ta tag i den här dagen och göra den till en brabra dag :) gör detsamma ni också!

det funkar

2012-01-24T00:15:00.001+01:00

När jag köpte The Secret i somras trodde jag att jag köpte en intressant och bra bok. Som jag skulle läsa, tycka om och kanske rekommendera liksinnade. Jag hade aldrig våga tro att den skulle rädda mig.

Jag är så tacksam, lycklig och bara... ännu mer tacksam att den kom till mig, att jag fann all den kunskap som jag nu lever efter.

Plötsligt har jag en kropp jag inte skäms över, jag har en jättejättefin pojkvän (det trodde jag verkligen ALDRIG att jag skulle ha, att någon skulle kunna uppskatta mig så), och jag kommer från och med nästa vecka jobba med det jag vill göra, plus extraknäck på mitt gym (vilket också är perfekt, planerar att utbilda mig mer inom hälsa och fitness i framtiden, när pengarna finns).

Det är så knäppt, så galet och så himla himla fantastiskt att det funkar. Den senaste tiden när min familj och övriga anhöriga stressat upp sig över "min situation" har jag för första gången i mitt liv bara kunnat luta mig tillbaka, helt lugnt och säga "jaja, ni ska få se, det kommer lösa sig. Jag vet det. För jag har bett om det, skickat ut rätt signaler och nu väntar jag på universums tecken, jag kommer hitta helt rätt - för det är så det funkar."

Och ja. Det funkar. Känner sådan gränslös glädje, lycka och tacksamhet just nu. Och så är det ju, det inte finns inte några gränser. För något. Allt är oändligt, allt är möjligt och det enda vi måste göra är att tro det, känna det och ta emot.

det känns som om gud skröt när han skapa din själ

2012-01-22T01:11:00.001+01:00

torsdagfredaglördag

2012-01-21T16:27:00.001+01:00

De senaste dagarna har jag spenderat på bästa möjliga vis. Tränat, gosat och skrattat. Hur fint? Jättefint.
Natten till igår tog jag äntligen tag i en sak som jag velat göra så himla länge nu - tatueringen. Jag har flera jag vill göra, men just den här passade perfekt att göra nu. "Whether you think you can or can't, either way you are right" - ett citat av Henry Ford, och har man läst The Secret förstår man verkligen poängen. Gillar den hur mycket som helst!! Både citatet (såklart), hur den är skriven med handstil och det faktum att Robin gjort den.
Igår hade vi en kalasfin dag också, med tidig frukost och barnfilm, träning, slappande i soffan, och avslutningsvis bio. Nu är jag hos mamma en sväng efter att ha varit och tvättat hennes bil och uträttat några ärenden i stan. Får se om jag stannar här ikväll eller åker till Robin igen.

Just nu, mår jag rätt bra.

sfsf

vad fanny gör just nu

2012-01-20T00:41:00.001+01:00

Hehehe. Blev som lite svårt att undvika när man de senaste månaderna umgåtts non stop med tatuerande människor... Vad det blir lär ni ju få se, typ, snart. Kommer bli superfint, tror jag minsann!

låtarna jag lyssnar på mest just precis nu

2012-01-19T00:44:00.000+01:00

Ifall ni ligger sömnlösa om nätterna och undrar vad sjutton Fanny lyssnar på för musik "nuförtiden", så har ni det här. FFF - Fem Fantastiska Feelgood's (undantaget från "feelgood" är väl kanske Fronda-låten då, men den känns som tagen rakt ur min dagbok så jag älskar den. Så himla mycket, gråter varje gång jag hör den, ungefär). Resten är bara fruktansvärt bra.

Something Beautiful - NeedtobreathLandscape - Florence + The Machine
A girl, a Boy and a Graveyard - Jeremy Messersmith
Underbar - Fronda
Dedication to My Ex (Miss That) - Lloyd

vem är sjukast?

2012-01-17T00:44:00.000+01:00

Jag är helt slut och ska precis sova, tänkte egentligen inte skriva något alls men kände bara att jag ville ha sagt lite.

Ni är helt otroliga. Med 'ni' menar jag ni som läser och kommenterar här på min blogg, till största delen anonymt, om hur jag gör fel. Hela tiden gör jag fel. Vet ni vad jag är trött på? Att bli tillsagd att jag gör fel, att jag kan göra ditten och datten bättre.

Vet ni vad jag mer är trött på att höra? Att jag skulle vara sjuk. Mer? Att jag är fööör något eller fööör något annat. För ett år sedan fick jag spydiga och hånfulla kommentarer om min övervikt, idag måste jag gång på gång försvara min viktminskning. Vet ni vad jag mer är trött på? Att bara för att jag haft anorexi så kommer jag alltid vara den sjuka, jag måste nästan demonstrativt äta skit och prata om hur jag inte bryr mig om mat och kropp för att typ bevisa att jag inte är sjuk längre. Vet ni vad jag är allra mest trött på? Att ni tar er rätten att döma mig. Att näst intill diagnostisera mig med diverse saker, över internet, över en blogg - fattar ni hur absurt det är eller??

Jag är inte underviktig. Inte alls. Varför bryr ni er om vad vågen visar när jag står på den - jag gör det då inte. Så vem är sjukast där? Jag – eller ni, som är helt hysteriskt fixerade vid min vikt? Jag äter mat, jag äter allt och jag äter mycket. Varför vill ni ha listor, scheman och exakta mått, för jag tycker inte att sådant måste planeras och bokföras alls. Vem är sjukast där? Jag – eller ni, som verkar tycka att det är någon form av allmän skyldighet en fd anorektiker har; att rapportera in- och uttag till hela omvärlden.

När någon som inte varit sjuk säger "jag har typ inte ätit något på heeela dagen, heeelt sjukt" så reagerar folk knappt. Max någon som suckar och tänker "fan vad hen ska ha uppmärksamhet...". Om någon med känd ätstörning i bagaget ens tackar nej till en kaka så blir det ju kalabalik. URSÄKTA MIG - men jag kanske inte är sugen. Kanske åt jag stor lunch eller kanske vill jag helt enkelt inte ta en kaka för då vill jag ha tio till och sen ytterligare femtio. Skitsamma varför, ingen dör av att avstå från en kaka. Skulle ni hejda en tjockis mitt i tuggan och bara "men hörru, ska du verkligen trycka i dig en till??". Nej. Ni skulle inte heller kommentera om en normalviktig människa som aldrig haft en (känd) ätstörning tackade nej till kakan. Så vad, VAD, får er att tro att mitt förflutna (det var nu snart fyra år sedan jag blev friskförklarad) med anorexi på något vis resulterar i ett livslångt offentligt ämne där alla har rätt att tala. För det tycker jag inte att ni har. Utan all fakta ska man passa sig för att tala överhuvudtaget, om någonting. Och ni har inte en fjärt i rymden av all fakta och bakgrund som JAG faktiskt råkar ha här va. För ja just det - det här är JAG, som lever MITT liv i MIN kropp.

Nu ska jag sova för imorgon ska jag TRÄNA, ÄTA, SKRATTA, och avsluta med ett kvällspass på gymmet där jag tränar, där jag nu fått jobb. SÅDETSÅ.

du är vacker

2012-01-16T00:27:00.002+01:00

Söndag.
Vilken knasig helg. Allting svänger från svart till vitt, från himmel till helvete, från skratt till gråt, från kärlek till hat, från glädje till sorg.. jag är helt utmattad av alla känslor.

Men, just nu är jag mest lycklig. Lycklig över att det finns fina människor här i världen ändå, och att jag har haft lyckan att få träffa, lära känna och älska flera stycken av dem. Sen att jag aldrig kommer förstå att någon, alls, tycker om mig, eller någonsin kommer våga lita på att någon finns där när jag som mest behöver det.. det är ju en annan sak. Tills dess försöker jag motivera mig själv att ge kärlek. GE GE GE och vara TACKSAM för allt fint som finns, allt fint jag har och får ta del av. Då blir det mer sådant..

Nu ska jag ut och ringa finot som är alldeles för långt bort, röka några cigg för mycket och sen kanske jag kan sova. Kanske. Förmodligen inte.

whether you think you can or you can't, either way you are right

2012-01-14T20:11:00.000+01:00

fredagen den trettonde

2012-01-14T17:22:00.002+01:00

Härom dagen fick jag några ex av tidningen jag gjorde på praktiken, som kom ut med Sydsvenskan den 20e december. Wii så roligt att se, efter allt pill och jobb och måånga timmar jag lagt på den, helt galet!

Annars har senaste dagarna bestått av träning, känslostorm, skratt, tårar, film, promenader, godisätande, alkohol, dansande... och igår insåg jag att jag numera kan ha alla mina gamla jeans igen. Lycka! Är alldeles för fattig för att köpa nya, plus att jeans kan vara det tråkigaste ever att behöva leta och prova och böka. Så happy happy för det var ju nice.
Igår hämtade vi upp finbesök från Enköping, i form av Rebecca, för att först spendera några timmar hos Robin med öl och musik innan vi tog oss till Uppsala för utgång på Birger. Söto-Sandra kom med choklad och var glad, nykter och allmänt fin som hon ju alltid är! Alla gosade med hunden och hade det rätt himla trevligt.
Idag låg jag mest i soffan och såg på film medan Robin serverade kaffe och frukost och sådant fint, där trivdes man ju rätt bra! Sen övertalade jag mami att köra en sväng till Gränby Centrum så jag kunde köpa billigt godis och nu slänga mig i sängen för obligatoriskt bakis-häng. Helt ok lördag men jag känner att man kanske ska ta det lite lugnt med alkoholen ett tag. Min lilla mage klagar och blir bamseballong efter varje kalas. Buhu men det är väl bra, eller nåt. Får se vad jag tycker om den planen, typ, nästa helg?

Who will love the girl who gets lost is her train of thoughts and will never be able to tell you why she got lost in the first place?

2012-01-12T16:28:00.000+01:00

Bam bam bam.
Jag har aldrig mått såhär förut.
Jag tror jag känner lycka. Är inte helt säker, men jag tror det är såhär lycka känns.
Samtidigt som jag har ont, ända in in in längst in.
Ångest, rädsla och oro.
Skam.
Aldrig förr har två så åtskilda känslor försökt få plats samtidigt, och jag vet inte hur jag ska göra, vad jag ska göra. Allt får inte plats, och hur jag än försöker leva båda liven samtidigt så kan jag inte det. Jag har inte tid, ork, möjlighet. Utan det blir det ena - krasch - det andra - krasch - det ena - krasch - det andra.. om och om och om igen.
Jag sviker människor, jag sviker mig själv.
Jag får utskällningar och jag får höra hur kass jag är, hur slapp och otillräcklig jag är.
Hur jag borde göra annorlunda.
Nähä?
Vilken newsflash.

Jag bara är så rädd. För allting.
För att känna.
Att bara känna ångest blev min säkerhet.
Att inte tro på lycka, kärlek, framgång eller liv.
När jag nu stundvis snuddar vid allt det där fina, så vet jag inte hur jag ska bära mig åt.
Att gå balansgång på den tunna linan mellan de två världarna är omöjligt, ena sidan tippar alltid över och jag faller.
Jag faller faller faller.

Men landar, det gör jag aldrig. Jag får ångest och undrar om jag kanske hör hemma på den andra sidan i alla fall. Tar mig upp, upp på linan mellan de två världarna, och balanserar ett tag igen. Försöker hålla mig rak, huvudet högt och fötterna rätt. Sedan faller jag. För att ändra mig.
För jag vet inte vad jag ska göra eller hur eller varför eller med vem eller för vad.

Och bilden bara för att det är så tomt utan. Tagen någon gång mellan jul och nyår typ.

Håkan II

2012-01-10T23:52:00.000+01:00

Jag är så galet trött. Ändå inte alls. Jag ligger i sängen och ska sova. Försöker sova. Måste sova. För imorgon ringer klockan 05.30 och det är en låång dag jag har framför mig. Vill bara att den ska bli kväll så jag har den bakom mig. Skolan ger mig ångest. Inte för att själva skolan är jobbig, utan för jag har så mycket annat jag hellre vill hinna med. Borde hinna med, måste hinna med. Över huvudtaget har jag alldeles för mycket just nu, för många bollar i luften och för många vägskäl att välja rätt i. Precis över allt, är de, de där satans frågorna man måste ta beslut om. Jag måste lära mig säga nej också. Jag kan inte träffa alla precis när de kan bara för att de kan, jag kan ju inte alltid. Är de riktiga vänner finns de kvar nästa gång också. Jag kan inte skjutsa så fort någon ber om det. Jag kan inte svara när det ringer mitt i natten när jag behöver sova. Jag kan inte göra gratis-fotograferingar när jag försöker bygga upp mitt företag. Jag måste sluta vara så himla snäll och mesig. Men jag vill ju bara vara den där bra, någon gång. Den där som folk uppskattar och värderar högt. I alla fall någon.

Nu har jag precis fixat sista med Emmas bilder som ska levereras imorgon. Himla gosig hund hon har, den där Håkan. Här ser ni mer av honom, och nu ska Fanny sova. Hajhaj!

mirakel

2012-01-10T18:24:00.001+01:00

Provade precis nudlarna jag beställde hem förra veckan. Mycket intressant upplevelse. Men helt klart godkänt pasta-substitut och jag kommer nog variera min meny lite mer framöver ;) hur gott jag än tycker ägg, kvarg och keso är (för jag gillar det faktiskt) så ja, variation förnöjer ju som bekant!

Nu ska jag sätta igång med middagen till resten av familjen, då tisdag är min mat-lagar-dag här hemma :) hoppas ni har en fin tisdagskväll!

because

2012-01-09T18:09:00.001+01:00

Måndag (visst är det måndag idag?) och veckan kunde ju börjat bättre. MEN en dag är ingen dag - jag rättar till med att röra röven mot gymmet och på vägen ska jag hämta mitt senaste påhitt jag beställt hem - nudlar för 270 kronor. Haha, blir matlagning nu med andra ord, inge mer keso- och äggröror... ;) nästa steg för mig blir ett försiktigt sådant in i kosttillskottsdjungeln, en plats jag aldrig förr ens närmat mig.. det finns hur mycket som helst?! Så Fansy ska läsa på och se till att hon gör kloka, hälsosamma och vettiga val (skriver ut det här så ingen får för sig att jag ska käka piller och gå ner i vikt, eller något annat knasigt. Tvärtom ju!)

Nej, nu ska jag löka lite. Fan vad skönt!

reminder

2012-01-08T07:55:00.000+01:00

Jag vill bara påminna er om en grej. En grej som alldeles för ofta glöms bort eller förminskas, men som är så himla jätteviktig. Nämligen hur sjukt jävla GRYMMA våra kroppar är. Det är ju helt galet, vad den kan, överlever och fixar... den rensar själv ut otaliga gifter vi får i oss dagligen, den kan med rätt input bygga upp sig från zero till hero, den kan bota sjukdomar av sig själv, för att inte tala om det faktum att barn skapas och växer inuti oss (kvinnor)..
Jag har under perioder misskött min kropp så brutalt, och är så tacksam för hur den ändå gör precis som jag vill när jag bara visar tydligt och är regelbunden.. den VILL ju må bra, så när jag väl låter den så fixar min kropp allt själv! Jag har aldrig varit i bättre form och det känns - min kropp mår jättebra! Trots att jag varit så elak mot den; stoppat in helt fel bränsle och det i absurda mängder, trots att jag druckit och fortfarande dricker alkohol, och trots att den under flera års tid fick stänga av mekanismer som menstruation för att ens överleva - så mår den idag bra. Den har fått bygga upp sig, något som i början gick segt, den var väl helt enkelt orolig att Fanny skulle flippa och göra något galet igen.. men nu är det stabilt, och jag fascineras varje dag över hur otroligt snabbt det ändå har gått!
Det är bara en liten reminder sådär.. för i all hets att ändra våra kroppar hit och dit så glömmer man lätt att de ju är rätt himla bra precis som de är, och visar vi vägen så följer de garanterat det spåret!

Sista dagen i Schweiz

2012-01-07T21:24:00.000+01:00

Hallådär. Plötsligt är det lördag kväll ändå. Alltså hemfärd imorgon igen. Och jag överlevde. Eller ja, hemfärden vet jag ju inte ännu, men jag klarade vistelsen här. Det har faktiskt gått helt okej, jag har inte haft lika hemsk ångest som jag var rädd för, utan utöver några enstaka klumpiga kommentarer och frågor från familjen så har vi haft det riktigt bra.

Idag var det långpromme med djuren som gällde innan jag och min käre far tog en tripp till huvudstaden Bern för lite "shopping". Jag köpte ungefär jättejättemycket choklad, och en liten klänning. Och ett minneskort (för 750 tunga slantar). Sen gick vi till en supermysig krog för en öl och lite småprat, också riktigt fint faktiskt. Nu har jag packat och är väl egentligen rätt redo för sängen. Imorgon blir en lång dag, som börjar alldeles för tidigt och sedan är fullproppad till kvällen då jag tänker gosa tills jag somnar gott igen :)

hur man bor

2012-01-07T00:01:00.000+01:00

Idag fick jag sova ut, ungefär hur skönt och fint och bra som helst. Tokdäckade igår direkt jag la huvudet på kudden, och vid elva kom pappa för att kittla mig tills jag vaknade. Ja, i hans värld är jag fortfarande åtta år och då väcker man ju folk så, eller nåt.. vi frukostade ihop och sen tog vi en långpromenad med alla hundar. Det var mysigt, och ibland har vi det ju riktigt fint, jag och han. Efter det var han i stallet ett tag så jag körde ett litet styrkepass för att sedan tillbringa resten av eftermiddagen i soffhörnet bredvid pappa, vi pratade, kikade bilder och tog det bara väldigt lugnt.

När jag kom ner nu möttes jag förresten av meddelandet att mitt rum inte fanns kvar. Ha, "detaljer" där liksom... utan pappas fru som är arkitekt hade fått för sig att bygga om tredje våningen till en mini-lägenhet som när jag är här är min, och annars står den tom.. riktigt fint var det! Och jag trivs bra här uppe, lite ensamt men ja, tre nätter ska jag väl klara av! Tog några bilder igår, ifall ni vill se, eller nåt;

Det är som ett enda öppet rum, den här "våningen", och möblerna ett sammanplock ur förrådet tror jag, men mysigt!

Direkt men kommer upp finns ett litet minikök med kyl och kran och sådant.

Det finaste är dock - badrummet. Skulle ju inte ha tippat att rött, gult och orange gör sig så bra där, men åh så snyggt det är!

För att ni inte ska misstänka att jag inte alls var där själv, så tog jag en bild där jag vinkar übertydligt. Till er, och så.

Allting är sådär jättefint genomtänkt och korrekt. Jag vågar nästan inte röra saker.. fast det gör jag ju, men sen lägger jag tillbaka det lika fint. Lovar!

sommaren -07

2012-01-06T15:39:00.000+01:00

Sommaren -07 tog jag dessa bilder i (den fruktansvärt skitiga) spegeln här. Hoppsan. Mycket händer på fyra och ett halvt år.. jag saknar mest ansiktet. Dragen var så fina på den tiden, inga mulliga bebiskinder som nowadays direkt.. meeeen men what to do, choklad är för gott och att vara stark och vid god hälsa känns för bra!

5 januari 2012

2012-01-05T22:14:00.002+01:00

Det är lustigt hur snabbt man vänjer sig vid och anpassar sig till saker.
Imorse vaknade jag i min säng precis som de allra flesta andra mornar, jag satte mig i mammas bil och körde samma gamla vanliga väg. Några timmar senare har jag flugit över halva Europa, kånkat väskor och bytt från tåg ett till tåg två, gått genom byn och knackat på farmors dörr för en överraskningsfika. Jag har hälsat på och gosat med alla hundar, berättat om allt och ingenting som händer i mitt liv för pappa och hans fru och redan känns det mest som om jag är redo att åka hem. Jag är klar här, det här är inte min mentalitet, inte mitt hem och inte en plats jag känner mig trygg på. Å andra sidan finns det få sådana platser, men ändå.

Men det har gott ok. Knuten i magen börjar släppa liiite i alla fall, de har varit trevliga. Jo, de har nog varit det. Får se vad vi hittar på de kommande dagarna men om det blir som ikväll så kan det nog bli ok ändå. Håller en tumme och tänker inte mer på det nu :)

För att ni skulle kunna leva er in i min otroligt händelserika och fabulösa dag har jag dokumenterat lite med telefon, så via instagram kommer här:

Jag inledde dagen med en öl på O'learys där Emma ju jobbar, precis bredvid min gate! Okej, det var inte helt sant. Det om ölen alltså. Men jag hälsade på Emma. Som jobbar där. Bredvid min gate. Hade jag gillat öl hade jag druckit en dock. Sen flög vi iväg. Jag och planet.

Efter alldeles för få timmars sömn under natten mest låg jag och snoosade på planet, och två och en halv timme gick rätt fort. Väl på flygplatsen kom väskan direkt, och jag kunde gå till tåget. Skönt, när saker liksom funkar för en gångs skull. På tåget fick jag äntligen i mig lite näring och då blev jag plötsligt glad.

Jag lyssnade på min bästaste bästa spellista och pillade på mitt armband som just nu är en stor favorit.

Sen fick jag tråkigt och började fota allt möjligt tråkigt och obetydligt. Mest mig själv, såklart. När jag såg det tjocka barnet i fönstret kände jag att det fick vara nog och hoppade av tåget igen.

Håkan, livet och 2012

2012-01-04T18:15:00.000+01:00

Hejsan! Jag har inte suttit vid datorn de senaste dagarna, utan de har spenderats med finare saker, helt enkelt. Jag har druckit kaffe med Ditte och Helal, jag har lökat på gymmet, jag har pysslat med Oliver, jag har lyssnat på musik i Robins soffa i alldeles för många timmar... ja, det är väl typ det. Hur fint låter det inte? Galet bra, kan jag tycka.

Idag började jag dagen med att fota Emmas söta lilla hund Håkan (så himla bra hundnamn tycker jag) och eftermiddagen har jag nu spenderat med Toblerone framför OC. Dags för gymmet snart och sedan hemhem för att packa. Jag har nog inte nämnt det här, men i mellandagarna fick jag för mig att boka en biljett till Schweiz så dit beger jag mig imorgonbitti faktiskt. Har haft ont i magen av nervositet och ångest sedan jag bokade, mennu måste jag ju åka. Ska försöka tänka på allt det fina jag har här hemma, ta med The Secret och tänka rätt under hela vistelsen där nere, ha kameran ständigt hängande runt halsen så jag kan ta många många bilder, och ja.. det kommer ju ta slut, besöket. Så det är bara att stå ut.

När jag kommit hem ska jag besöka huvudstaden, söka en utbildning jag hittat som jag vill gå, försöka fixa ett litet jobb, ta tag i träningen på riktigt, ta mig till skolan, se till att mitt satans företag verkligen kommer igång, och ja.. bygga upp mitt liv. För nu jävlar, 2012 ska ju bli tidernas bästa år! Tänkte jag.

Det här är Håkan

01.10

2012-01-02T01:10:00.001+01:00

Det skrämmer mig.

Samtidigt som jag vill släppa allt och bara.. köra, så skriker hela kroppen, hela försvarsmekanismen nej stopp låt bli akta... för jag är rädd, jag är livrädd, att jag ska stå mer trasig och ensam och vilsen kvar efter, än vad jag redan är.
Kanske går det, kanske blir det hur bra som helst. Kanske inte. Kanske är det här bara en av alla saker som förstör mig först utifrån och sedan långsamt, slitsamt inifrån. Sådär så det blir en del av mig, en tumör som aldrig någonsin försvinner. Jag har tillräckligt många sådana - alla händelser, människor, övergrepp, sorger, svek.. allting har redan satt sig där inne, och vägrar släppa taget. Jag behöver inte mer.

Men jag vet att jag aldrig kommer må bra om jag inte tillåter mig själv att göra det. Och då måste jag chansa ibland, jag måste försöka saker som jag inte alltid vet blir lyckade eller bra. Jag måste helt enkelt sluta vara ett sådant förbannat kontrollfreak och låta saker ske (eller inte ske) av sig självt, utan att Fanny går där och vinklar och petar och pillar...

MEN JAG ÄR LIVRÄDD.

avslut

2012-01-01T22:06:00.000+01:00

Igår sa vi hejdå till 2011 och hej till 2012. Nyår är, för mig, världens mest onödig "högtid" som jag egentligen bara firat ett enda år, och det var för tre år sedan. Innan dess var jag alltid i Schweiz hos pappa och åren efter sov jag vid tolvslaget för att slippa bli påmind om att ännu ett år gått..
Men igår tog jag med mig Sandra och Oliver och åkte till Robin, där vi spenderade några fina timmar med att skratta, shotta ikapp och lyssna på bra musik. Vi kom i ett galet fint mode måste jag säga, och när vi väl skulle röra oss mot "festen" var vi på topp. Festen var precis som väntat, och några timmar senare landade vi skönt i en varm säng framför I Love You Man (så himla bra film). Imorse hängde vi i soffan och gjorde absolut ingenting, precis som sig börs en dag som 1 januari, och kollade ut på snön som föll.

Det var en riktigt fin nyårsafton i alla fall. Och det tackar jag varken festen, alkoholen eller "högtiden" för, utan det fina sällskapet. Tack för att ni såg till att mitt 2011 avslutades på bästa möjliga sätt och låt oss nu ha ett riktigt riktigt fint 2012! Det gäller er som läser också, såklart, jag önskar er alla en god fortsättning :)

året i frågor och lite bilder

2011-12-30T21:42:00.000+01:00

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja-a massa! Men så är det väl varje år :)

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Avger aldrig nyårslöften. Däremot är jag en jävel på att ge mig fan på saker mest hela tiden, fast för det mesta glömmer jag de löftena redan innan jag hunnit bryta dem..

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja! Ditte och David fick fina lilla Della i somras :)

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack gode gud. Inte mer sådant, tack.

5. Vilka länder besökte du?
Kina och Schweiz.

6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
Mer lugn och stabilitet, mer resande och mer kärlek, för det får man aldrig för mycket utav! :)

7. Vad var din största framgång 2011?
Jag har gått ner 35 kilo, fått ett socialt liv, tagit mitt pick och pack från mamma för att vi ska få en bättre relation med lite distans, tagit upp kontakten med familjen i Schweiz efter många jobbiga bråk och avsked, genomfört en fantastisk praktik som gett mig många bra verktyg inför framtiden... jag tycker jag lyckats rätt bra i år över huvudtaget, måste jag säga!

9. Största misstaget?
Hm, misstag och misstag.. men i somras litade jag för mycket på en människa som visade sig var den äckligaste personen jag någonsin träffat :) gör jag inte om! Men karma is a bitch, det är inte mig det kommer straffa..

10. Bästa köpet?
Gymkortet ;)

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Oj, tråkiga saker. Gym- och busskort, telefonräkningar, mat och andra grejer man behöver i hemmet...

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att få en till, fin familj, som öppnar upp sitt hem för mig och ger mig oändligt med kärlek och stöd. Jag kommer alltid älska dem, och det finns inte ord för hur tacksam jag är över allt de gjort och gör för mig.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Allt med Avicii, Florence + The Machine, Svenska Björnstammen.. sådana fina grejer :)

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Oj, både och, skulle jag vilja påstå. Finare toppar och djupare dalar, skulle man kunna säga.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat, skrattat, älskat. Slappnat av. Rest... men det är ju en fråga om pengar, som jag inte har i överflöd just nu direkt ;)
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Mått dåligt. Kämpat för och brytt mig så mycket om människor som inte är värda det, värda vare sig kärleken eller energin.

18. Hur tillbringade du julen?
Haha. Ja, jag gjorde ju som sagt följande: tröstshoppade julklappar till mig själv, sa hej och hejdå hos mamma, grät en skvätt eller två eller tre, deppade i soffhörnet och sen hade jag en superfin kväll hos Robin i alla fall. Juldagen och annandag jul spenderade jag salongsberusad (plusminusnollnånting..) på en båt och mådde bara asbra!

19. Bästa boken du läste i år?
Utan tvekan The Secret, av Rhonda Byrne. Den boken har räddat mig på många sätt.

20. Något du önskade dig och fick?
Ja, jag önskade mig en fit kropp, och även om jag inte direkt vill påstå att jag bara "fick" den haha, så är jag nog rätt fit nu!

21. Vad gjorde du på din födelsedag?
Själva födelsedagen var en vanlig vardag så då gjorde jag inget speciellt, jag minns faktiskt inte ens OM jag gjorde något alls utöver det vanliga med gym, skola och sova.. men firade mig gjorde mina bästa vänner med kräftor, skratt och utgång. Hur himla bra som helst, var det!

22. Hur skulle du beskriva din stil?
Bekväm haha. Strumpbyxor, klänning, oversize tröjor och upprullade ärmar. Halsdukar och mysiga koftor. Blommor och fina mönster, och kontrasten sött/rock gillar jag mycket. Oliver tycker jag har lite "retro-stil" ibland, vilket jag tycker låter så himla himla fint och gärna har!

23. Vad fick dig att må bra?
Människor som är vackra inifrån och ut, som får mig att känna mig uppskattad, älskad och bra. Träningen, har fått mig att må galet mycket bättre också. Den kicken går inte att jämföra med något!

24. Vem saknade du?
AMANDA, stollan som fick för sig att dra till KANADA för typ evigt.. saknar henne så det gör ont.

25. De bästa nya människorna du träffade?
Egentligen är han ju inte ny, då jag känt honom sedan 12 år som "Amandas lillebror", men Oliver har kommit att bli en av mina absolut bästa vänner. Och hela familjen är fantastisk, så underbara människor. Fast de är ju inte heller "nya" direkt, men ändå. Sen är Robin en himla fin människa, och Saga A, som jag fotade i våras för första gången, hon är rätt himla bra hon med! Jag har haft turen att träffa många fina människor i år.

just do it

2011-12-30T20:25:00.000+01:00

Jag tänkte bara visa min nya favvis. Just do it. Viktigast på hela tröjan är alltså punkten. Punkt bara, inget "försöka" eller "kanske" eller "så gott det går". Trying leaves the option of failure - i'm doing. För vet ni - det går! Precis allt går. Om vi bestämmer oss, ser det framför oss, ser det som en självklarhet.. då går det. Allting går.

en torsdag

2011-12-30T00:51:00.000+01:00

Heeejhej!
Länge sedan jag bara skrev "idag har jag gjort det här och det här"-inlägg så jag tänkte att det var dags. Redo? Okej, då kör vi. (!!!)

Idag har jag kört till Arlanda för att hämta hem... damdamdam - FAMILJEN !!! Som idag alltså äntligen kom hem efter den låånga veckan i Kanada. Så himla fint att få krama dem allihop igen. När de packade upp/sov ikapp lite åkte jag och tränade, världens bästa pass hade jag och 90 minuter senare stuuudsade jag ut från gymmet lycklig och starkast i världen (så kändes det, ev. stämmer dock inte detta). Så åkte jag hem och åt lite innan jag tog med mig Oliver för några timmar hos Robin där det mest skulle tatueras igen, så jag småslumrade på soffan och mös med de två bästa när de hade tid för lille mig.

Nu har vi kommit hem igen och jag tänkte försöka sova för om sex timmar ska jag sitta i bilen på väg mot Arlanda igen, denna gång för att köra mor som ska bort över helgen. Efter det blir det gymmet innan jag kör Oliver till Uppsala och tatueringsstudion för fortsättningen på hans egna konstverk som håller på att skapas på hans arm. Som tack för skjuts/sällskap tänkte jag att han får hänga med mig på lite rea-kik innan vi tar oss hemåt och laddar för en helkväll framför Mario Cart. Lagom sådär innan nyårsafton.

Åh, så himla fint att ha min nya bror/bästopojke hemma igen, saknat skratten, kramarna och oljuden han bidrar med!

det är okej att inte må okej

2011-12-29T01:48:00.001+01:00

Som fina vän skrev häromdagen - visst kan man vara både olycklig och lycklig på samma gång?
Om man kan. Jag sprängs av ångest och oro inför framtiden, och jag känner hur trasiga bitar av det förflutna skär sönder mig inifrån, samtidigt som jag på något vis känner lycka. Jag har mycket fint i mitt liv, det vet jag, även om mycket fortfarande inte är som det ska. Men jag är ändå olycklig. Och lycklig.

På något vis känner jag hur det inte är okej - det är inte okej att inte må okej. Överallt pratas det om hur folk ska söka hjälp, öppna upp och praaata om sina problem, men vet ni? Man kan knappt yttra ett ord om ångest, dödslängtan eller känsla av hopplöshet utan att få blickar, mötas av djupa suckar och få glåpord som "uppmärksamhetssökande", "emo" eller "sjuk" slängda i ansiktet. Det är inte socialt accepterat, för det är något majoriteten bara inte kan förstå.. men varför kan folk inte bara förstå att de inte förstår allt?!

Jag är tacksam, jag är oändligt tacksam för människorna, känslorna och det fina jag har i mitt liv. Men jag är inte lycklig och det som gör mig mest ledsen är att jag känner hur jag får dåligt samvete när jag inte mår bra, som om jag var skyldig någon annan det. Hur sjukt är inte DET då.. så tänkte bara slänga in till er andra som jag vet läser här och kanske inte mår så himla bra - det är okej att inte alltid må okej, och det ÄR okej att må både skit och bra, samtidigt.

jul, och så

2011-12-27T03:08:00.000+01:00

Jahaja. Julafton blev inte riktigt som tänkt, utan jag hann i princip vända i dörren hos mamma och springa ut gråtande. Men, jag försökte i alla fall. Åkte hem och matade Tim, drack lite kaffe och sen spenderas resten av kvällen och natten hos Robin med diverse filmer, massa Florence + The Machine och julklappsutbyte. Jag fick choklad och cigaretter vilket var typ hur himla bra som helst. Han fick en flaska wiskey. Vet inte riktigt vad det ska säga om oss men.. haha.

Under dagen hade jag för övrigt köpt några julklappar också, till mig själv. Så bitter var jag. Jag slog in dem och allt, och ställde fram fint till mig själv. Men packat upp dem har jag inte hunnit än så det ska jag göra när jag kommer hem, spännande!!

För på juldagen åkte vi till Stockholm för en liten 24-timmarskryssning, Robin fyllde 23 och det skulle ju firas såklart! Det var min första kryssning och jag måste verkligen säga att den överträffade mina förväntningar, det var sjukt kul! Jag och Robin iscensatte delar ur Titanic, alla blev fulla och glada, Robin vann en karaoke-tävling, klockrena kommentarer och citat noterades och det var bara allmänt så galet himla fint. Vaknade gjorde vi till en vacker sol och idag har vi strosat på båten, skrattat ikapp åt gårdagen och haft det fint.

Ja, det blev en bra jul trots allt. Himla jättebra och fin, faktiskt.

GOD JUL - ett

2011-12-24T09:50:00.000+01:00

Jag gissar att det blir fler "god jul"-inlägg så detta får helt enkelt heta nummer ett. Så fyndigt.

Jag ligger nu i soffan med en mätt Tim som fått fin-mat dagen till ära, Felicia gav stränga order om mjukmat och gräddmjölk (Tim är alltså en katt, om det inte framgår i text eller bild) på julafton, så det följer vi. Själv är jag också nöjd och belåten efter finfrukosten jag dukade upp till mig själv bland ungefär tusen ljus. Det tog längre tid att tända sistnämnda än att fixa frulle, men mysigt är det!

Nu tänkte jag hoppa in i en varm dusch innan jag tar mig en sista jul-runda för mig själv på Gränby. Har inga fler julklappar att köpa utan jag tänker helt enkelt på mig själv, jag känner för att tröst-shoppa lite. Efter det åker jag till mor där bror, moster, kusin+bb/vän/vetinte redan är och julstökar (ska se hur många gånger jag kan få in "jul" i det här inlägget, vad ligger jag på nu, 4-5 gånger?). Får se hur länge jag stannar där men Kalle är ju tydligen obligatoriskt att titta på med ena ögat och jag måste ju hålla någon form av tradition, så hem it is, för ett tag i alla fall. Någon gång under dagen ska jag leverera paket till Emelie finisen som jobbar hela dagen, och helst skulle jag vilja hinna smita iväg till Sigtuna och min favorit-tjej i typ hela världen, Emma. Kvällen spenderar jag med tänd brasa, disney-julfilm och allmänt mys hos Robin. Kan nog bli en fin julafton det här ändå!

Nu, från mig till er alla - GOD JUL! Hoppas ni får en dunderfin dag med fina klappar, massa god mat och många många skratt och kramar.

dan före dan

2011-12-23T22:08:00.001+01:00

Jjaha. Julafton imorgon. Jag sitter själv i huset och tänker. Har ont i magen, hjärtat och lite till i magen. Vill mest mysa med mina favoritpojkar men den ena är i Kanada och den andra jobbar.

Imorgon ska jag.. jag vet inte. Äta julfrukost med mig själv och tända ljus. Dricka på tok för mycket kaffe och sen se hur jag bäst löser dagen, gör alla nöjda och glada och själv inte mår för dåligt. Hur jag är gör blir det fel, hur jag än beter mig så missuppfattas tanken och vem jag än är så är den personen aldrig rätt. God jul och hej och hå! Nej vet ni vad, nu ska jag göra egen vaniljglass och dra filten långt över huvudet, försöka stänga av huvudet och alla tankar och bara somna. Kanske blir imorgon en bra dag. Kanske kanske.

nly

2011-12-22T21:58:00.000+01:00

Herregud, vad har jag gjort de senaste dagarna? Har inte ens kollat datorn.. du som bor i min kropp, styr mina ben och tänker mina tankar nowadays - vem är du??? Jag vet alltså på riktigt inte vad jag gör. I alla fall inte hur det kan fylla mina dagar och för det mesta även nätter.

Men i tisdags hade jag en galet lång dag, och vid fyra på natten körde jag familjen till Arlanda så blev inte sängen förrän fram emot 6 för min del.. men igår var det upp vid tio i alla fall (behöver sluta skriva här och fundera på vad fan jag gjorde igår... kommer inte på det. Ha) Fram emot kvällen blev det träning, häng hos Emelie och sedan film hos Robin i vanlig ordning. Hemma inatt vid 4 och imorse var det inte lika lätt upp... utan 13.37 (!!) vaknar jag och sedan dess har jag varit på språng; gym-ica-hem-äta-duscha-hämta Åsa-Uppsala-Gränby-köra hem Åsa-hem-middag-soffa. Nu befinner jag mig alltså i soffan och här har vi det jävligt bra, jag och datorn! Kärt återseende osvosv. Snart kommer Carita över för jag vill inte vara själv. Brukar liksom inte vara tyst och lugnt här, med 6 familjemedlemmar som alla gillar att prata, skrika, sjunga och allmänt bara låta rätt mycket.

Imorgon, hoppas hoppas jag få träffa i. För hon kommer hem från Oslo över jul och det var så himla länge sedan jag fick krama den fina tjejen, att jag nästan spricker bara av tanken att få göra det igen. Sen är det julafton. Kaos.

På tal om det, jag har sett era kommentarer och jag svarar i kommentarsfältet så snart jag får tid. Nu knackar Carita på dörren men eftersom mitt dygn är upp och ned är jag nog vaken ett bra tag till eller så får jag kanske tid imorgon. Svar kommer i alla fall :)

Jag är lika flashig som vanligt när jag bara myser hemma. Och idag kom mina skor från nelly, de var såååå himla himla fiiina. Jag har aldrig fattat grejen med tjejer och skor, (har nog aldrig tidigare haft fyra par -hela- skor samtidigt i hela mitt liv) men nu fattar jag. Jag fattar. Ser dem som en tidig julklapp till mig själv - för det är jag värd! Åh.

såhär

2011-12-20T00:39:00.000+01:00

Såhär, har min dag sett ut, i stort sett. Upp i ottan för att vandra ut i mörkret som nu i alla fall lyses upp liiite av snön. När jag kom hem vid sju efter ett fruktansvärt bra gympass på två timmar var det julklappsverkstad med min spellista (som heter 'JULvadKUL', såklart) i bakgrunden som gällde. Efter det har jag myst i soffan, sett film med ena ögat och bara tagit det lugnt. Som ni ser på bilden ovan är jag bra på det där med att matcha kläder. Randig tröja i olika färger, leopard (?) leggins och mysstrumpor. Helt fantastiskt, om jag får säga det själv.

Nu somnar jag, och det är väl lika bra för imorgon ringer klockan tidigt igen. Men det är okej, för det första jag ska göra är att möta upp Åsa för gymmet, och då startar liksom dagen bra, och chanserna för en fortsatt bra dag är maxade. Godnatt!

topp 3

2011-12-19T10:49:00.000+01:00

Jag tycker det här med julklappar, och presenter i allmänhet, är superklurigt. Det ska vara personligt, det ska gärna vara roligt och det ska allra helst kunna behållas något år om inte för alltid. Men när man lyckas, när man hittar något fint och roligt och bara superduperbra, då är det ju så himla kul att ge! Jag älskar att ge bort saker, att se mottagaren öppna och förhoppningsvis bli glad. Om man nu hittat en bra present, det vill säga.

I år har jag för första gången beställt lite klappar på nätet, men de flesta köper jag fortfarande i butik. Mest för att det är roligt att julhandla - stämningen med alla ljus och all musik, mellanlandningen på kafé för en obligatorisk julfika, de grejerna får man ju inte vid datorn direkt. MEN, klappar till mig själv fyndas på nätet... Jag har tydligen tyckt jag är värd lite finheter nu senaste tiden, för både det ena och andra har jag klickat hem. Bl a. skorna jag skrev om härom dagen. Så nu tänkte jag i alla fall att jag kunde dela med mig av mina favoriter :)

Groupon - här har jag köpt en hel del. Allt från resor till spel till mat till hotellövernattningar.. ofta mycket bra erbjudanden som är giltiga ett dygn (tror jag det är) och begränsat antal. Men värt om man köper direkt! Man får ett mail varje dag med aktuella erbjudanden så man måste inte ens hålla nån webbadress i huvudet.. (för sådana som mig är det en stor fördel)

Letsdeal! - samma grej i princip, bra och roliga erbjudanden man får hem i mailen. Skitenkelt och bra grejer.

Members - här hittade jag alltså tex erbjudandet som gav mig 4 par skor från Nelly för ynka 285 kronor. Värt eller? Ja, men rätt! Samma sak här, erbjudandena är giltiga i några dagar och man får passa på för det är först till kvarn som gäller. Man anmäler sig för att bli en "member" och det kan ta lite tid, så vill ni att det går snabbare kan ni ge mig er mail så skickar jag en inbjudan och ni får 50 riksdaler att shoppa för plus att ni blir medlem direkt! Också värt :) skriv er mail här nere så skickar jag en inbjudan!

marknadsbilder och så

2011-12-18T22:02:00.000+01:00

Idag var jag på Steninge julmarknad igen, denna gång med Emelie, Kristian och Nettan. Hade inget egentligt ärende men gillar att åka dit och bara kika, hur mysigt och juligt som helst är det. Idag fick kameran stanna hemma men förra helgen var den med så slänger upp några bilder från då.

Det finns mycket ätbart, och man får lust att köpa varenda liten burk (vad de än innehåller) bara för att de är så gammeldags och söta.

Man får provsmaka också, och det är lite utav höjdpunkten och det fina med marknader, kan jag tycka.

Förutom ätbart hittar man småprylar (som ingen förmodligen behöver, men som är söta att ha). Ett år när pappa hälsade på över jul köpte han en enorm tomte, över en meter, som han skulle släpa hem till Schweiz. Tycker synd om hans granne på flyget.

Det bästa ätbara är dock salamin. Köper flera stycken varje år och ändå tar de nästan alltid slut före julafton. Har jag sagt att mamma brukar gömma ätbara godsaker för mig? Det finns en orsak.

Jag hittade dessa fantastiskt fina burkar också. I mitt framtida kök ska allt vara blommigt och prickigt och gulligt och bara alldeles alldeles underbart! Gärna lite retro och halvstabilt, för det är ju så fint.

ännu en gång - för att ni frågat

2011-12-16T17:47:00.000+01:00

Det har på senaste tid kommit in önskemål här på bloggen om att jag ska skriva hur jag tränar. Nu tycker jag nog att jag gått igenom det här tillräckligt många gånger kanske, både min träning och kost, och att jag måste verka fruktansvärt självcentrerad och allmänt oskön när jag upprepar mig. För jag är ingen expert på området, jag har ingen utbildning och jag vet inte mer än det jag själv upplevt och erfarit. Men ni fortsätter fråga, och jag har inget emot att svara, så sammanfattar nuläget lite här igen då.

Jag tränar så ofta jag hinner, orkar och har lust till. Ibland blir det alla dagar i veckan ibland blir det mindre, men i regel blir det en vilodag. Ibland två gånger om dagen, ifall jag känner för det, och ibland går det flera dagar utan minsta lilla träning. När jag tränar lyssnar jag på kroppen, men uppvärmning i 10-20 minuter på crossen och sedan maskiner, lösa vikter och kroppsvikt är vad det brukar bli. Eventuellt avslutar jag med lite pw/springning på bandet. Vilka övningar jag gör beror helt ärligt på hur mycket folk det är på gymmet, jag tar helt enkelt de maskiner och vikter som är lediga. Men brukar köra hela kroppen, jag föredrar att träna så framför att träna olika muskelgrupper olika dagar. Jag kör 15 eller 20 x 3 på allt, och så tungt jag orkar (såklart?).

Äter gör jag lite mer nu. Av flera orsaker. Jag är för det första inte långt ifrån en bra vikt, även om lite till ska bort. Jag vet att jag måste äta mer nu för att behålla de muskler jag byggt upp, och slutligen så gillar jag att äta :) frukost blir ett ägg och en burk kvarg. Lunch två ägg och keso. Middag ett ägg, keso och tonfisk. Efterrätt/kvällsmål en burk kvarg. Detta är dock 'bra dagar', minst 1-2 ggr i veckan äter jag annat, och betydligt mer. Både mat och "onyttigheter". Jag har inte riiktigt lärt mig äta 'lagom' ännu, det är antingen-eller, vilket jag vet måste jobba på. Och jag jobbar på det.

Den här bilden är några veckor gammal och jag var väl inte i tipptopp-form, men betydligt mer muskulös än för 8 månader sedan, då jag också bar 34 kilo mer än idag! Fan vad jag varit duktig, he he he...

tröst

2011-12-15T01:17:00.000+01:00

Jag har hittat ett substitut för andra -lite mer drastiska- tröster att ta till när livet känns lite extra jobbigt. Nätshopping. Jag vet, jag är ungefär hundra år efter alla andra, men det antar jag att min (obefintliga) ekonomi tackar mig för.

Så nu när jag satt med gråten i halsen och fick ett fint mail från den här snygga tjejen, så lite räddade det min kväll. Plötsligt hade jag beställt hem dessa fyra par skor från nelly för 285 riksdaler. Väääärt. De skulle kostat 1726 kr annars, plus frakt, som nu alltså ingår i de 285 kronorna.. jag är kalasnöjd och försöker ignorera det faktum att jag förmodligen inte kommer kunna gå i dem. Men då står de i alla fall snyggt på hyllan! Positive thinking etc etc etc...

svartvita favoriter

2011-12-13T22:46:00.000+01:00

Återigen rotat i arkivet och tänkte att ett litet blogginlägg kan ju de här svartvita favoriterna få fylla ut i alla fall.

"för att vara logiker är du så jävla ologisk, Fanny"

2011-12-13T01:24:00.003+01:00

Jag vet att jag inte uppdaterar vidare mycket. Men det finns en förklaring.
Eller flera, snarare, antar jag. Dels att jag inte sitter vid datorn mycket alls längre. Jag hinner inte. Orkar inte. Prioriterar det verkligen inte. Jag läser knappt bloggar själv, mailen kollar jag i telefon, fb och twitter samma sak, och bloggen.. ja bloggen ja.

Jag tycker inte om att ljuga. Gör det väldigt sällan (är rätt nojig, på gränsen till paranoid, och får för mig att någon hör vad jag tänker och på så vis kommer på mig, eller att någon alltid ser mig och vad jag gör, osvosv), och att då skriva något här som jag inte kan stå för gillar jag inte. Känns fel. Inte heller vill jag vara för deppig. För det ger ju, ärligt talat, varken er eller mig något.

Jag vet vad jag skulle sagt till och känt för en vän om den beskrev de känslor jag känner nu. Jag vet många vettiga motargument och svar, jag vet att jag känner onödigt svart, ser saker onödigt krångligt och ofta fäller krokben för mig själv. En vän sa en gång till mig att "för att vara logiker är du så jävla ologisk". Det stämmer kanske rätt bra. Samtidigt som det inte riktigt handlar om det, för jag ser logiken, jag ser faktumen och jag förstår sammanhanget – jag bara vägrar acceptera det. Jag stör mig på hur det är, funkar och går till. Och mest av allt stör jag mig på hur alla andra verkar köpa det, tycka det är askalas och fortsätta leva efter det. Eller kanske stör jag mig allra mest på att jag inte kan det. Det gör mig ledsen.

Jag är rätt himla deppig just nu. Ingenting känns bra liksom, och framför allt känner jag mig ensam.

helgen

2011-12-11T15:20:00.000+01:00

Jag har mest sovit sen i fredags. Så fruktansvärt skönt och tydligen behövde jag lite vila, så också gymmet har jag hållt mig borta från.. men tre dagar utan fysisk aktivitet mer än det vanliga springet i trappor och längs gator i stan, är tillräckligt. Så idag började jag dagen med ett 80-minuters pass för att sedan äta lunch och nu tar jag kameran med mig för årets obligatoriska besök på Steninge Slotts Julmarknad. Myspys, hoppas hitta någon fin julklapp och så har de ju massa gottgott i stånden också.. hihi.

senaste veckan ur telefon

2011-12-10T19:52:00.000+01:00

1: praktik, min bild på omslaget till en tidning 2: myskväll med Robin och Oliver

3: Oliver tatuerade Robin lite, superdutti! 4: min frukost i ottan igårmorse

5: sista dagen på praktiken var a-w-e-s-o-m-e 6: fick världens finaste omdöme, fina fotoboken och presentkort på NK

Jaha.

2011-12-09T21:08:00.000+01:00

Länge sedan jag var såhär ledsen. Det är inte ångest, det är inte ilska, de två känslorna är jag allt för bekant med nu för tiden och hänger ju en hel del med dem i vanliga fall. Men nu är jag in i benet, in i hjärtat, ledsen. Sorgsen. Jag gråter till och med.

För jag älskar allt med MP. Och nu är det slut. Fick fina presenter och stannade på en härlig afterwork för lite fotbollsspel, öldrickande och struntprat. Nu är jag på väg hem och jag är bara ledsen. Så himla ledsen. Trodde faktiskt inte att jag skulle bli det, jag hoppades såklart att jag skulle trivas men hade aldrig vågat hoppas på att få uppleva sådan arbetsglädje, driv morgon till kväll, känna uppskattning för min insatts...

Jag vet mest bara inte vart jag ska ta vägen, vad ska jag göra nu liksom? Att gå tillbaka till skolan känns så ruttet, så meningslöst och så deppigt. De sa att jag skulle komma tillbaka, att jag kommer gå långt och att jag varit en stor tillgång till produktionsteamet.. de sa allmänt väldigt fina saker och jag blir så rörd.

Den här månaden började tufft, jag var inte van vid de långa dagarna och de stressiga arbetet. Jag ville hoppa av flera gånger, inte för att jag inte trivdes eller tyckte om arbetet, utan för att jag var rädd att inte leva upp till de andras insatser, de är så duktiga och kan verkligen sin grej. Men jag hoppade aldrig av, och nu när det är slut känns det som om jag precis snuddat vid målet för att då tvingas släppa och vända om. Det gör förvånansvärt ont och jag är rakt rakt igenom ledsen.

sista

2011-12-09T06:55:00.001+01:00

Idag klev jag upp en timme tidigare än jag behövde. För jag ville hinna vakna ordentligt, dricka kaffe och röka i regnet med bra musik i öronen, och nu avslutningsvis äta en god och seg frukost innan jag sticker till tåget och åker mot Stockholm och praktiken en sista gång..

Plötsligt var en månad förbi. Det har varit en tuff månad med tidiga morgnar, mycket spring, långa och bökiga resor och utan någon egentlig lugn minut. Men det har också varit en fantastisk månad där jag fått lära mig massa, utvecklas som både privat-Fanny och jobb-Fanny, känna mig som en del av något för första gången på väldigt länge, skratta med nya härliga människor och bara allmänt göra göra något vettigt för en gångs skull.

Jag är så otroligt både tacksam och glad att jag fick min praktikplats på Mediaplanet, det var verkligen det bästa möjliga stället att tillbringa den här månaden på. Jag hoppas också få återvända i någon form snart snart, för både människorna, stämningen på kontoret med allt jävla driv, och själva jobbet är så himla himla bra, bara.

Åh. Nu måste jag väcka Annika som är gullig och kör mig till tåget. God morgon.

Näst sista

2011-12-08T22:10:00.000+01:00

Hejsan, kör varannandagbloggning här då. Från mobilen. För jag har på riktigt inte ens öppnat min dator sedan helgen. Det, om något, är galet. Brukar vakna till den och somna till den, för det mesta spendera mestadels av min vakna tid vid den också. Men de senaste dagarna har varit galna. Och jag är helt utmattad. Sovit ungefär ingenting, stressat mellan kontoret, diverse andra ställen i stan under lediga minuter, gymmet hemma i Knivsta och så har jag hängt en del med Oliver och Robin.

Imorgon är sista dagen på praktiken och det suger. Så himla tråkigt att jag måste sticka när det börjar gå bra och jag börjar komma in i det hela... Men förhoppningsvis kommer jag fortsätta ha kontakt med dem och snart återvända.. Skolan är jag ju halvpepp på.

Nä nu somnar jag snart på diskbänken, för här står jag och hänger medan äggen till morgondagen kokas. Tar mig en sista cigg sen blir det sängen för mig! Hej så länge :)

OCH - jag ser era kommentarer och frågor, har bara inte hunnit svara än. Nu är ni många som frågat om träning och schema, så jag ska försöka få till nåt om det. Även om det inte känns riktigt som min grej, haha. Tack för alla fina ord i alla fall!

no title

2011-12-06T22:01:00.001+01:00

Både igår och idag har varit tokstressiga, och lååånga. Upp sex, heldag på kontoret (där jag nu jobbar med en egen tidning, så himla kul att de tycker jag klarar det, wiiie), sen mot knivsta och gym, för att sedan mellanlanda hemma för lite mat, innan jag avslutar kvällen hos Robin och Oliver. Ligger i soffan här nu och mest bara är. Väldigt skönt.

Har inte så mycket mer att säga just nu, ville mest bara visa livstecken och eftersom jag bloggar från telefon måste ju en bild med, så ni får en bloggig "dagens" på lille mig. Ha det fint så ska jag vara lite social med grabbarna nu, herrå!

helg

2011-12-03T12:17:00.000+01:00

Lördag, helg. Varför får man mer energi och livslust på helgen? Öh okej, det var kanske ingen one-million-question. Men, idag är en bra dag. Igår var en dålig dag med bra avslut, då jag åkte till min fine lille nye bror som fått för sig att "flytta hemifrån". Vi mest pratade, skrattade och skissade på tatueringar. Inte för att jag tror att du läser det här Oliver, men om, så ska du veta att jag är så himla superduperglad att ha fått dig som ny bror, du är bäst!

Idag har jag gått upp i tid, druckit kaffe och småpratat med Rickard och tränat. Nu ska jag få i mig lite mat sedan tar jag kameran och åker för en ny bebisfotografering, så kul! :D

hur, varför och var

2011-12-01T23:06:00.000+01:00

Ni fortsätter fråga hur jag bar mig åt för att gå ner i vikt, varför jag ens la på mig alla dessa kilon och var jag finner motivation till att träna. Egentligen tycker jag att jag svarat rätt bra, och framför allt flera gånger, på dessa frågor, men ändå kommer det titt som tätt kommentarer och mail..

En stor orsak att jag ens gick upp alla kilon förrförra vintern var att min kropp inte hade tid att ta hand om det jag stoppade i mig, den hade fullt upp med att rensa sig på konstiga substanser jag fick i mig när jag tog överdosen. Men efter hela den historien med det misslyckade självmordsförsöket och sjukskrivningen så mådde jag ju inte askalas direkt - och jag älskar att äta. Så jag åt. Och jag ville inte gå ut, dels för att jag skämdes - folk snackar så mycket och jag vet att majoriteten förmodligen tror att det hela bara var en uppmärksamhetsgrej, att jag "inte alls ville dö, egentligen" osv. Och så tyckte jag att jag var ful. Så, jag stannade hemma, och åt. Mycket och helst bara skit. Dvs ingen frukost, ingen lunch och sedan en middag, så stor som jag vågade äta inför familjen, och sedan massa godis, nötter, glass, choklad, bakverk.. alltså, you name it - jag åt det.

Det var hur det kom dit. Av kom det för att jag började träna. När jag väl kom igång med träningen så kom ju hela förbränningen igång igen också. Det gick inte som på räls direkt, jag hade många många dagar som jag inte rörde mig ur sängen, och ofta tyckte jag att det inte syntes minsta lilla förbättring. Mest kände jag mig så fångad, i en kropp som inte var min.. för jag är ju smal! Jag såg mig som en smal människa i en fat-suit och det kändes både klumpigt och utklätt. Men ett tappat kilo blev till två, som blev till tre som plötsligt var tio, som kom att bli tjugo.. det är de bra dagarna som gör det, glöm aldrig det! Alla har dåliga dagar men de spelar ingen roll i slutänden, då är det bara de bra som räknas.

Frågan hur jag finner motivation till träning förstår jag inte riktigt, vem mår inte bra av att träna? Jag tycker det är så himla roligt att känna hur man blir starkare, orkar mer, liksom kickar igång hela kroppen samtidigt som man blir härligt slut i varenda liten muskel. Och tid? Man gör sig tid! En halvtimme är bättre än inget! Förutom känslan och styrkan, så är en tredje fantastisk sak med träningen ämnesomsättningen och förbränningen, hur den blir kick-ass och bara helt dunderfin. Ju mer muskler du har - desto mer förbränner du, även när du inte tränar.

Jag har som sagt inga bilder från när jag var som fetast. Men på bilden här till vänster är jag i alla fall betydligt kraftigare än idag, då den högra är tagen. Idag som idag torsdag, faktiskt. Så dagsfärsk bild - bara en sån sak!

måndag tisdag onsdag krasch

2011-12-01T19:47:00.000+01:00

Allting är som lite upp och ned just nu.

Mån-tis-ons har jag klivit upp antingen 5 eller 6 för att hinna till praktiken, där det ibland är hundra miljoner grejer att göra, samtidigt och roligt och stressigt och liksom sådär som det egentligen gärna får och ska vara på ett kontor.. medan jag ibland sitter mest rakt upp och ned och iakttar de andra när de jobbar. Vilket är rätt kul det med, de är så duktiga allihop. Så drivna, ambitiösa och seriösa. Väldigt bra praktikplats har jag fått, det måste jag säga. Vid fem när vi "ska" sluta sitter de oftast kvar, så jag känner mig nästan dum när jag springer iväg prick för att hinna med pendeln hem. Men min dag är ju inte slut då, utan vid halv sju är jag på gymmet och vid nio kommer jag hem, och då ska det duschas, ätas, packas upp och packas om - och varvas ner. Somnar strax före midnatt och så kör vi igen.

Idag pallade min kropp inte mer. Eller mitt psyke. När jag väl kom i säng inatt var klockan 2 och jag hade då varit uppe och igång i 21 timmar. Det tog jag igen med att sova till halv ett idag och det var p-a-n-i-k när jag insåg hur oproffsig och dålig och slapp och... fy, många negativa tankar om mig själv hann jag tänka då när jag vaknade. Men sen kände jag hur jag också fysiskt var rätt slut, nyser och hostar och fryser, ögonen kliar och näsan rinner. Mina ben gör ont när jag går och magen krampar. Halsen är svullen och nacken är stel. Hela jag är lite halvtrasig för tillfället.

måndagsstress

2011-11-28T22:50:00.000+01:00

Dagen har gått i ett.

Klev upp klockan sex, pendlade till praktiken och satte igång direkt med kort telefonintervju till en liten spalt, sedan åkte jag, en skribent och projektledaren till en av tidningarna ut till Lidingö för en intervju och fotografering. Några timmar senare kom vi tillbaka till kontoret och då hade jag missat min lunch så bara att sätta igång! Jag frankerade strax över tvåhundra brev (man får ju vara riktig praktikant ibland också, inte bara göra skojsigheter), skrev mini-artikeln, jobbade med morgonens bilder och så schwoops var klockan fem och jag fick slänga mig på pendeln hem igen. Ett gympass på 80 minuter och sedan hem för lite mat innan jag stupade i soffan.

Nu har jag dock förflyttat mig till sängen och ser fram emot att lägga huvudet på kudden och bara soooova. Imorgon ringer klockan fem för jag hade tänkt hinna träna innan jag beger mig mot huvudstaden och ytterligare en fotografering direkt på morgonen, denna gång i gamla stan. Sedan kontoret för att jobba med bilder och börja med layouten på en ny tidning. Blir nog kul, men stressigt.

Så, tills nästa gång, ha det bra!

Vi var hemma hos en mycket duktig, och i sina kretsar känd, man som berättade en hel del intressant. Vi blev bjudna på kaffe och fick bläddra i hans böcker. Bra start på veckan!

torsdag från mobilen

2011-11-24T22:38:00.001+01:00

Jag är fruktansvärt trött. Allting rullar på med praktiken, jag pillar i datorn, lyssnar på de härliga och duktiga grabbarna som ringer kunder, dricker kaffe, fotar lite..

Utöver praktiken? Finns inte så mycket annat just nu, faktiskt. Jag tränar, äter, sover. Träffar ingen, gör inget, hinner inget. Haha hur orkar folk ha ett 8-17-jobb, tycker ni inte livet känns som ett enda stort måste istället för...ett liv?
Igår blev jag förresten tillfrågad att gå på möte på en stor sajts kontor, för att i framtiden av fota lite för dem. Så det var ju hur himla kul som helst, hoppas det blir något där!

Nu ligger jag hemma i soffan med Annika och ser på film, jättefint och alldeles lagom en torsdagskväll som denna. Upp halv sex imorgon för praktiken, sen fullt upp till nio-tiden då jag förhoppnigsvis är klar på gymmet och kan ta fredag med en fin film eller så :) hoppas ni får ett fint avslut på veckan och en kalasbra helg!

tisdag vecka två

2011-11-22T09:30:00.000+01:00

God morgon!
Idag fick jag en efterlängtad sovmorgon. Inte för att sovmorgon innebär sova, då jag alltid vaknar vid 6-7 av mig själv nu för tiden.. men jag kan ta en låång dusch, sitta lite längre med frukosten, lyssna på bra musik, och bara allmänt bli på bättre humör.

Jag har spenderat senaste timmen här vid datorn och läst om olika utbildningar, sippat på kaffet och pillat med kameran. För orsaken till denna 'sovmorgon' är att jag ska fota till en tidning nu på förmiddagen, så åker direkt dit för att sedan åka till kontoret. Ikväll blir det antingen lite julklapps-sökande, eller så sticker jag till Knivsta för att träna (min test-vecka här på SATS har gått ut och får jag inte röra på mig snart så sprängs jag) eller så lägger jag mig i vanlig ordning på soffan med några avsnitt Suits och deppar. Skulle gärna undvika sistnämnda alternativ.

Nej men hörrni, nu måste jag röra mig, tidsoptimisten nummer ett, det är jag ja.. ha en fin tisdag!

vad jag tänker på när jag fotar

2011-11-20T12:09:00.001+01:00

Jag får med jämna mellanrum frågor om hur jag fotar och vad jag speciellt tänker på när jag gör det. Så jag tänkte att jag lika gärna kan sätta ihop ett litet inlägg om vad jag tänker på före och under en fotografering, hur jag gör och varför jag gör det.

Detta är alltså ingen "guide" om hur man bör eller ska göra, det är bara hur jag gör, och jag är ingen expert. Dessa punkter är också skrivna utan inbördes ordning.

LJUSET
Som ni kanske förstått älskar jag motljus. Jag älskar överhuvudtaget vackert ljus och tycker att det ofta är ljuset som är pricken över i, i en vacker bild. Och naturligt ljus är alltid finast, alltid alltid. De få gånger jag fotar saker, så som mat, småprylar eller prydnader, så ser jag till att i möjligaste mån flytta dem till ett fönster eller så. När jag fotar människor låter jag också alltid ljuset avgöra hur saker och ting ska stå och vinklas.

ÖGONBLICKET
De bästa bilderna jag vet, både egna men också av andra, är när fotografen fångar ögonblicket. Känslan, ljuset, stämningen, personligheten och ja - alla de där sakerna som skapar just ögonblicket, sakerna som gör det värt att minnas och förevigas. Det är också sådant jag vill fota, mer än uppställda "modebilder" eller liknande, även om det såklart också vore roligt att testa på lite mer!

MODELL
Nu var det länge sedan jag fotade "planerat", då det knappt finns någon tid. Och finns det tid fattas det något annat, nivet. Men planerar jag att fota någon, styr upp så att någon av de duktiga make up-artisterna jag känner kan komma och sminka, ser till att ha en eller två assisterande händer, ber till vädergudarna, osvosv, då har jag en tanke med valet av modell. Då ska jag se något speciellt, något jag vill få på bild, något jag vill ge andra möjligheten att också se och beundra. Nu råkar jag ha många vackra vänner och bekanta, men många av dem har jag faktiskt lärt känna pga att jag fotat dem! Skitkul.

AVSLAPPNAT
När jag fotar människor, både modeller och "vanliga", så är det viktigt för mig att personen framför kameran känner sig avslappnad. Det värsta som finns foto-väg är ju när personen på bilden ser ansträngd ut och gör någon form av uppenbar pose. Så jag pratar en del (vilket faller sig rätt naturligt för mig, jag pratar mest hela tiden) och försöker flytta fokus från kameran till känslan, till personligheten (som ju är vad jag vill få på bild). Efter ett tag brukar de flesta släppa inövade blickar och stela rörelser mjuknar, några naturliga skratt och man får garanterat fina bilder!

EXTRA HÄNDER
Ett par sådana är alltid bra att ha vid framför allt modellfotografering. Jag brukar höra med någon fin vän ifall de har någon timme att offra, eller så brukar ju make up-artisten gärna stanna och se på när vi fotar så dennes händer kommer också ofta till användning. Reflexskärmar kan vara bökiga att hålla och vinkla rätt när man samtidigt vill fota manuellt med stor bländare. Sen ska ju kameraväskor bäras, objektiv bytas ut, och för att inte tala om föregående punkt - när jag fotar någon för mig tidigare okänd modell, då är det skönt att ha någon med mig som kan bidra till en mer avslappnad stämning.

SPONTAN
En sak jag måste bli bättre på, är att alltid ha med mig kameran. Till vardags liksom. Sen jag skaffade iphone har jag blivit ännu latare med det, vilket är jättetrist för självklart blir det både bättre och roligare att fota med kameran. Jag kommer på mig själv ibland med att tänka "äh jag behöver inte ta med mig kameran, där kommer ändå inte finnas något att fota" - men jo, det finns alltid något att fota! Ofta är de spontana, lite "smygfotograf-iga" bilderna de som säger mest och, enligt mig, också är riktigt roliga att titta på, i tex bloggar. Några av mina absoluta favoritbilder är tagna på fest, på resande fot och i andra "vardagliga" situationer.

DETALJER
Åter igen - ha alltid kameran med! Det finns alltid något att ta bild på. Middagar, tex, är rena guldgruvan, ofta är mat inte bara god utan också vacker, i olika färg och form - perfekt fotomotiv! Andra småsaker, så som smycken, skor och prydnader, gör sig också ofta bra på bild.

BERÄTTA
Även när jag inte fotar människor, vilket ju är favoritmotivet, så är det ändå samma saker jag tänker på. Jag tänker på ljuset, färgerna, kompositionen och personligen är jag ju galen i kort skärpedjup. Det vill säga att bakgrunden blir oskarp och i rätt ljus också bokeh uppstår. Det är liksom alltid samma sak som gäller; hitta ljuset, prova olika vinklar, slutartider och skärpedjup för att få fram en känsla och stämning på bild. Också döda ting kan berätta en historia!

ps gilla gärna på bloglovin så fler hittar hit :)

lite svar på era frågor

2011-11-19T18:48:00.000+01:00

Sådärja, nu har jag äntligen svarat på era frågor. Tog lite tid eftersom jag haft så mycket senaste, men ja, här har ni svaren från frågestunden :)

- Vad väger du nu? Är du nöjd med hur du ser ut?

- Ungefär 58 kilo. Jag är nöjdare än för ett år sedan, men inte nöjd. Det har dock inte bara med storlek att göra. Jag gillar mina muskler, men jag vill gärna bli lite "tightare". Utöver storleken så är jag inte vidare jättenöjd, men är väl inte den fulaste människan jag vet. Helt okej liksom.

- Vad har du för storlek på kläderna nu? 32? 34? Du är så smal... Kramar

- Haha alltså. Jag är inte för smal, inte underviktig och inte ohälsosamt smal. Jag har storlek 36 "i snitt", dvs ibland 38or ibland och -mycket sällan- 34, jag är väl en typisk S. Jag har aldrig riktigt fattat vem som har 32, finns det i Sverige? Och där det finns, VEM har det?

- Favoritdel/muskel på din kropp? Gillar din blogg :)

- Oj. Svårt.. när jag tycker magmusklerna syns så gillar jag dem! ;) sen ja, favoritdelar på kroppen är de delar som ser fastast och starkast ut, helt enkelt. Kul att du gillar den :)

- Dejtar du något nu? Liksom är du tillräckligt ”säker i dig själv” för att träffa killar (eller tjejer..?)?

- Haha. Jag har inte tid.. nej men vaddå, dejtar folk fortfarande? Hur funkar det? Jag har då aldrig varit på dejt och det har ingen jag känner heller.. träffar folk gör man ju. Tar fikor och ser på film och så. Är det dejt eller? Och ja alltså jag skäms inte för min kropp längre (jätteskönt), och jag är säker i mig själv, jag tycker om personen Fanny.

- HEJ!! jag äääääääääälskarrrr din bloggggg :) blir sjukt motiverad till att träna! har också gått ner ganska mycket i vikt och blir mer taggad nu! det jag tänkte fråga dig var om du tror att dem här celsius dryckerna funkar? såg att du drack dem! :)

- Hej! Haha åh vad roligt att höra (om det nu inte var ett hån, men så tar jag det inte nu, hehe) :)) jag motiverar gärna till ett sunt förhållande till både kost och träning, för träning ÄR ju bra! Men kikade in på din blogg och du verkar lite.. fixerad, och oavsett om själva mängden rörelse är lagom eller ej, så är det aldrig hälsosamt att tänka så mycket och på det sättet om mat och träning.. så var försiktig! Ang. Celsius så älskar jag dem. Dyra som fan, jag lägger ner ungefär 250 kr I VECKAN på de jävlarna, men jag upplever absolut en skillnad med/utan, jag blir pigg, får massa energi och tränar bättre. Sen huruvida de ”bränner kalorier” kan jag givetvis inte uttala mig om. Men om man blir piggare och då tränar hårdare förbränner man ju mer.. så ja, kanske.

- Jag har en fråga för frågestunden; Nu när du har gått ner i vikt, känner du en större sexlust? Du är ju i den åldern att man vill utforska, men jag vill gärna veta hur du påverkades av viktnedgången. Före/efter liksom.

- Haha vilken fråga.. men nej, det kan jag inte påstå. Inget jag funderat vidare över, i och för sig.

- Nu när du gått ner, har dina tuttar försvunnit?

- Ha. Mina ”tuttar” har som tur var aldrig varit vidare stora (jag tycker det är fult. Stora bröst alltså. I alla fall på mig), men de blev ju större när jag blev större, så nu är de mindre igen. Brukade säga förr (när jag var spinkig) att jag hade ”inåt-a” haha, för de var så små.. men jag gillar platt! Kläder sitter snyggare och det är skönare om inte annat. Så det gör mig ingenting, tvärtom, trivs myyycket bättre nu än med ”större”.. formen är viktigare än storleken.

- Hur mycket till ska du gå ner? Är du inte rädd att det går överstyr?

- Inte många kilon, men jag vill omforma en del. I och med alla alla kilon jag la på mig är det en del hud (men ja, inte så att det hänger och dallrar direkt, än är jag ju ung och har nog rätt ”spänstig” hud liksom..) som ska tightas till. Nae, jag kommer aldrig bli underviktig igen, det tror jag inte jag kan varken psykiskt eller fysiskt.

- Du modellade ju en del förut, är det något du skulle vilja börja med igen?

- Absolut. Jag älskar bild och foto, och att jag ens började fotografera själv var mycket för att jag blev för fet för att stå på andra sidan kameran ;) nej men skämt och sido. Jag älskar att stå framför kameran, jag tycker det är häftigt när man kan förmedla en känsla i en bild, och vet själv hur stor skillnad det är på modell och modell.. finns massa söta tjejer men få som kan vara det genom kameran och ännu färre som kan sin kropp och sitt ansikte, som vågar släppa och faktiskt visa känslor istället för inövade poser.

- Vad gör du när ingen ser?

- Haha, äter? Rapar, sjunger/skriker, gråter, pratar engelska med mig själv (kommer på mig själv ibland med att föra konversationer med knasig brittisk accent. Då stannar jag upp och säger, why Fanny, WHY??)

- Vad är det första du gör när du kommer hem?

- Tar av mig byxorna. Om jag har jeans eller liknande, alltså. Då är det första jag gör byter om till mjukisar. Har jag haft utsläppt hår sätter jag upp det i en knut mitt på huvudet, hatar att ha hår i ansiktet.

- Hur många har du haft sex med?

- Men. Varför vill nån ens veta det? (den som frågade var alltså anonym, såklart) det har väl ingen att göra med utom jag :))

- Hur mycket kontakt har du med Åsa N? Mail/telefonsamtal/brev/träffas mm. mm. Kram

- Vi hörs då och då, nu när vi sågs sist var det läänge sedan för att vi båda haft fullt upp ett tag. Men någon gång i månaden hörs vi i alla fall.

- Favoritmat?

- Hmm, finns mycket! Jag gillar det mesta. Italienska rätter så som pizza och pasta av alla dess slag. En bit kött med någon god sås. Sushi åt jag flera gånger i veckan ett tag och vill inte påstå att jag tröttnat, men jo, lite kanske.. och jag gillar ost, typ allt med ost.

- Favoritgodis?

- Choklad. När jag köper lösgodis är minst 90% choklad haha. Och alla efterrätter måste innehålla choklad, annars.. är det ju inte så gott, liksom.

- Brukar du dricka mycket kaffe?

- Haha njaa, inte så mycket tycker jag. Men det blir en del koffein under dagen - kaffe på morgonen, en eller två celsius beroende på om jag tränar ett eller två pass, cola, pepsi, och ev. någon kopp kaffe till i skolan... nu när jag praktiserar blir det dock många koppar kaffe.. det behövs när man sitter hela dagen framför en skärm.

- Du är så himla fin! Vad använder du för smink när du går ut dansar knasiga steg med armarna i vädret??

- Haha tack! Haha jag använder knappt smink i vanliga fall, och när jag väl gör det så är sminkningen densamma vardag som fest.. typ basicgrejer - concealer, puderfoundation, mascara, highlighter, rouge.. that's it.

- Vad fotar du med för kamera?

- Canon Eos 500D ...

- Om du fick resa vart du ville med vem du ville, vart skulle du åka och med vem?

- Jag skulle vilja vara spontan, impulsiv och leva för dagen! Åka till Arlanda, ta första bästa flyg mot en destination som låter lockande och sedan fortsätta så, bara njuta av allt som går att njuta av – allt från vyer till god mat till leenden. Jag skulle le mot allt och alla! Med vem? Ja jag hade gärna haft en boifriend eller så att gosa med. Hade ju varit fint. Hålla i handen och skratta med, typ.

- Vad gör du när ingen ser?

- Saknar du att prata med mig lika mycket som jag saknar att prata med dig, käraste du?

- Ja, det gör jag. Och jag har så dåligt samvete att jag liksom ”försvinner”, men du ska veta att jag tänker på och saknar dig massa massa!

- Vem är din största förebild?

- Någon sådan har jag inte.

- Hur är kontakten med din familj i Schweiz nu?

- Hm jadu. Den är rätt obefintlig. Vi är väldigt olika, tänker och handlar väldigt olika, och lever väldigt olika liv, tyvärr har vi inte mycket mer gemensamt än namnet. Jag älskar dem allihop men de är långt bort och ja, 'snabba updates' blir både långa (då vi hörs sällan) och utdragna (då det är på tyska och de frågar och inte förstår ”det svenska systemet” i allting..)

spegel spegel på väggen där...

2011-11-18T10:34:00.001+01:00

Det där med bilder tagna i spegeln. Alla har dem, de där spegelbilderna. I alla fall tjejer, och av någon orsak är det ju mer okej än när killar posar i spegeln. Varför kan jag inte svara på men så är det ju. Jorå. Pinigt med grabbar som tar bilder i spegeln. Halvpinigt när brudar gör det, men ja, råtöntigt när killar gör det.

Jag har ungefär fyrahundrafyrtioelva bilder på mig själv, varav kanske hälften är tagna i spegeln. Nu gör ju jag miner på de flesta bilder, både i och utanför spegeln alltså, och ska jag analysera mig själv lite så skulle jag gissa att jag egentligen tycker det är rätt fånigt att ta bilder på sig själv, så jag gör en min från början liksom. Eller nåt. Hur som, spegelbilder är nice. Aldrig smickrande vinkel, alltid fläckar på glaset och ljuset kommer alltid från fel håll. Men det är liksom så det ska vara! Som sagt, jag har en hel drös med bilder likt dessa, de tas när jag väntar på skjuts, sällskap eller något annat och har några sekunder över. Mest känner jag - åh, vad jag är snygg!!

ord som värmer

2011-11-17T19:39:00.002+01:00

Trots att jag får en och annan knasig kommentar då och då, så trillar det ju in en hel del fina ord också! Ville bara tillägna er fina, söta, trasiga eller hela, starka eller svaga, ensamma, kära, framgångsrika, lovande, varma, rara – underbara människor som skriver saker likt dessa till mig, detta inlägg. TACK så himla mycket och det VÄRMER ska ni veta!

en annan sommar

2011-11-17T13:20:00.000+01:00

Något som känns rätt himla avlägset just nu är ljumna sommarkvällar vid havet.. med solen värmande i nacken, småvågor som kittlar tårna och ett röd-gult skimrande filter över allting. Det är så mycket finare, livet, i de där varma färgerna och den härligt somriga luften. Jag blev påmind om det när jag härom dagen med stelfrusna fingrar efter en kort utomhusvistelse (en cigarrett är allt som krävs, två minuter ute och hela händerna näst intill trillar av) lyckades klicka mig tillbaka i arkivet på hårddisken. Där hittade jag nämligen den här serien, som jag tog en fin kväll på västkusten sommaren -10, dvs för ett och ett halvt år sedan.. åh, sommar.

snabbt med smak av föregående helg

2011-11-16T18:53:00.000+01:00

Jag varken orkar eller hinner skriva något intressant just nu, har precis fått i mig lite mat efter en låååång dag med mycket spring hit och dit, stirrande på datorskärmar och layoutande. Nu ska jag släpa mig över gatan och in på gymmet innan jag slänger mig i soffan för lite tv-tittande. Ser otroligt mycket fram emot det, så ska röra mig så den där satans träningen blir av.

Så länge slänger jag in ett par bilder från helgen, allihop är Emmas.

1: lite smått och gott hemma hos Emma, jag och Katrine 2: två nya snygga vänner på bussen, Linnéa och Emma nr2

3: en groteskt ful bild på mig och Emma men det är den enda på oss två så låt gå 4: Emma nr2 på bussis

5: glad Fanny innan hon klev ur taxin, där också mobilen blev liggande.. 6: bilden som räddade min mobil igen, då vi kunde se taxibolagets logga på hans tröja och på så vis ringa runt lite och till slut få tillbaka min älskade lilla lur

Dag två i en annan stad

2011-11-15T20:28:00.000+01:00

Hej på er'rå!
Nu har Fannsy äntligen landat i soffan efter en lång dag. Vaknade vid tjugo över fem efter en natt av vridande hit och dit, och då var det bara att köra igång. Snabbesök på gymmet, sedan en lugn och skön frukost för mig själv, med en stor kopp kaffe, Patrik Isaksson i högtalarna och tända ljus på bordet. Hur himla mysigt låter det inte? Precis.

Sedan begav jag mig mot praktiken där jag heeela dagen suttit och satt ihop annonser, roligt men resultatet är trött-trötta ögon. När jag lämnade MP vid närmare halv sex mötte jag upp kusinen för middag och gymmet. Nu äntligen ligger jag nyduschad i soffan. Och gör mest ingenting. Så så såå skönt. Imorgon har vi möte på morgonen så det blir en lite extra lång dag imorgon. Önskar jag åtminstone kunde sova om nätterna. Men nej, här bara grubblar och gråter vi. Ha, så sorglig tjej..

Aja, ifall ni ville ha en update fick ni det nu. Vilken tur.

intryck och analysering

2011-11-14T21:57:00.000+01:00

Okej. Jag kan ju än en gång konstatera vilken lantis jag är. Hade svårt att sova för att det var så ljust (haha) och stördes av "oljudet" de typ två förbipasserande människorna förde nedför på gatan. Och idag har jag alltså haft min första dag på praktiken, där de som jobbar verkar vara världens skönaste gäng, musik spelas non-stop, skämt varvas med kreativa idéer och ja, bara ett himla bra ställe liksom. Men STAN. TUNNELBANAN. Jag får PANIK. Jag har någon form av behov att försöka notera och reflektera över ALLT och ALLA, så alla intryck och alla människor bara PÅ VÄGEN till praktiken gör ju att jag anländer helt utmattad. Jag lämnade Stureplan strax efter fem för att rusa hem och slänga på mig andra kläder innan jag besökte gymmet precis över gatan. Självklart var också det enormt och fullt med intressanta människor att iaktta. Nu ligger jag i soffan och lyssnar på musik, ska ta en liten promenix med kusinen och Yvonne sedan blir det SÄNGEN. Imorgon väntar en ny, hektisk dag.

en annan stad

2011-11-13T23:15:00.001+01:00

Hejsan (för jag låtsas att det här är något annat än en envägskommunikation. Typ tvåvägs, för det känns trevligare)

Nu ligger jag efter en lång och intensiv helg i min provisoriska säng hos kusinen på söder i Stockholm. Imorgon börjar min praktik och det är ungefär femtioelva delade känslor jag har inför det. Jag är förväntansfull då jag inte riktigt vet vad jag ska få göra dessa veckor, jag är orolig och nervös för jag vill prestera bra, göra bra ifrån mig och ge ett gott intryck, jag är glad för att jag slipper vardagen och det grå där hemma.. massa känner jag, bara. Men det ska bli riktigt spännande att se vad det blir av dessa fyra veckor, och jag ska göra mitt bästa för att verkligen utnyttja den här möjligheten och njuta av miljöomväxlingen.

Idag har jag ätit farsdag-frukost med en himla fin pappa men som inte är min och det fick mig att tänka på hur sorglig vår relation är, min och pappas. Sen har jag stressat med packning, träning, presentinköp+inslagning och sådant skoj innan det var fika hos mamma som fyller år. Det gick helt okej trots gårdagens och nattens kalas. Då firade vi Emma (som bjöd på de söta cupcakesen (stavning i plural?) ovan på minibilden (blir ju så små när man skriver i mobilen)) och det var jättefint. Mest för att Emma är jättefin, salu var halvkul igår, som vanligt. jag lyckades glömma min mobil i taxin också, för att säkra lite spänning till utgången. Men efter lite dektektivarbete och många samtal senare fick jag tillbaka den och jag skäms nästan för hur förfärad och ledsen och totalt heartbroken jag hann bli dessförinnan.

Nej nu babblar jag igen. Ska försöka sova. För det behöver jag.

från kameran, genom instagram, och hit

2011-11-11T15:42:00.000+01:00

När några favoriter tagna med vanliga kameran får gå genom iphones instagram blir resultatet såhär, och jag saknar plötsligt havslukten på Österlen, stöket i Kina, gamla vänskaper, julbak, hemmafester och solnedgångar i skärgården.. fan vad livet suger just nu, hörrni! Hur styr vi upp det?

olyckliga människor är bara vackra på film

2011-11-10T17:11:00.002+01:00

Bilder tagna med Iphone och redigerade i Instagram - igårmorse var det dimmigt och frost, så himla fint. Öh, bara lite Fanny. Igår lagade jag improviserad och kalasgod gratäng med pasta, kyckling, bacon och mozzarella. Jag satt också och kollade på min bästaste tavla, som Ditte målat till mig.

Om ni undrar vart jag hållit hus de senaste dagarna är svaret på den frågan - jag har gömt mig. Fy vilka jobbiga dagar det varit, värsta veckan på länge. Fina inslag, absolut, men inombords har det varit känslostorm och ovanligt mycket depp. Idag har det gått upp och ned med måendet, men jag har stått ut, gått emot impulserna och klarat mig hittills, och nu känns det stabilt. Det här blir nog en bra kväll och blir det en bra kväll är det också större chans att morgondagen blir en bra dag.

Nu ska jag fixa lite middag, sedan handla mat och hämta ut paket från H&M. Ikväll ska jag se på Du är vad du äter och det ska jag se till att Oliver ser med mig. Erbjuder man sig att klia honom på ryggen gör han det mesta, så det ska nog gå bra.

fjorton

2011-11-06T23:32:00.000+01:00

Alltså. Igår. För första gången får jag "dagen efter" saker berättade för mig som jag inte minns. Obehaglig känsla. Men, så länge jag inte säger saker jag inte kan stå för, har sönder grejer eller på annat vis beter mig illa så antar jag att det är okej. Eller nåt. Lätt pinsamt är det ju ändå, men äsch, jag är 19 år deppig och egentligen nog i stort behov av lite svarta luckor här och där!

Till en början såg jag rätt anständig ut. Sen blev klockan sex och då ska man tydligen börja.

Efter lite tequila, lakritsshots och x antal groggar posar jag tydligen gärna också.

När jag sedan anländer till festen några timmar senare är jag dessutom är dryg jävel som drar fram mobilen på toaletten. Men Angelica ser ju inte allt för bitter ut så jag tror det var okej ändå.

Ja men ja, att vara fjorton igen för en natt är okej. Jag hade kul och så. Tror jag.

vårens bilder

2011-11-05T08:14:00.000+01:00

Ett gäng bilder som fick laddas upp homständigt och därför förlorade lite kvalité.. men ändå.

1: En solig dag i februari var jag på promenad med Saga 2: ibland lagar jag god indisk mat
3 & 4: jag var lite hundvakt åt ett gäng söta valpar
5: sushimys med Ditte 6: plötsligt, när man trodde det skulle bli vår, så kom det snö igen
7 & 8: jag blev kompis med en cool katt 9: drack lite te med Saga
10: hittade en till Saga att skratta och gosa med 11: drack lite fin-kaffe ibland
12 & 13: när jag är riktigt uttråkad fotar jag blommor
14: världens bästa sallad 15: en av alla fina fikor med Ditte
16: kaffe, igen 17: världens bästa grönsak

att göra om och göra rätt

2011-11-04T22:30:00.000+01:00

Jag börjar på riktigt bli irriterad på folk som opponerar sig, slänger ur sig spydiga kommentarer eller tror sig veta så jävla mycket om vad som är rätt för mig i mitt liv. För vet ni vem som vet det bäst? Vet ni vem som har bäst koll på vad som händer i mitt liv och vem som känner mig bäst? Det råkar vara jag. Inte någon annan - vare sig hur gamla ni är, hur pålästa ni än påstår er vara om ämnet - här är det jag som är experten. Så är det. Jag vet mest om mig, om hur jag funkar och vad jag behöver.

-------------------------------------

Såg idag att jag låg etta på "träningsflit-listan" på gymmet över oktober månad med 32 tränade pass. Haha. Jag som låg hemma däckad med morfin en och en halv vecka och då alltså befann mig lååångt ifrån gymmet.. aja, det var väl kul, eller nåt! Men inte direkt därför jag tränar, jag tränar för att jag mår BRA av det, för att jag (och alla andra, för den delen) BEHÖVER det och ja, för att få en finare kropp (varför hyckla om det? Klart man vill ha en frisk, stark och snygg kropp?). Jag kan nästan tänka mig att visa mig i bikini nu, vilket var ÅR sedan, och DET mina vänner är en härlig känsla att få tillbaka! Att kunna tänka sig att visa sig överhuvudtaget, är fint, för det har inte varit vidare självklart de senaste åren..

Får kommentarer om att jag "inte alls varit tjock", att ni (nån) vill "se bevis" och "gärna före-efterbilder". Lustigt, hur mycket vissa bryr sig. Först känns det inte vidare lockande att visa hur nere på botten jag var, men sedan minns jag återigen hur mycket pepp det kan ge andra. Och då menar jag inte er brudar som vill gå ner 5 kilo för att bli "snyggare". Utan jag menar mer de som är i samma sits jag var för mindre än ett år sedan. De som mår dåligt psykiskt och tror att allt är förstört, försent och allmänt hopplöst. Jag säger inte att jag mår bra, men nu lider i alla fall inte min kropp av mitt psykiska mående längre. Jag vill inte nödvändigtvis peppa folk att gå ner i vikt, däremot ger jag gärna "bevis" i form av bilder om det kan motivera någon att inte ge upp, vad det än är man kämpar med. Just kroppen är relativt "lätt", jämfört med mycket annat, men ändå! Ett steg i rätt riktning :)

puss puss puss

2011-11-04T11:10:00.000+01:00

Haft en riktigt jobbig natt. Först kunde jag inte sova, låg och vände och vred och tänkte och suckade och bara.. sov inte. Vaknade tusen gånger och hoppades klockan var förmiddag, men vid 8 gav jag upp och gick upp istället. Sedan dess har jag mest druckit koffein i alla dess former - några koppar kaffe, berocca, cola, och nu öppnar jag en celsius. Ändå är jag trött trött trött... och deppig.

Men igår var jag duktig, när jag var på väg att göra dumheter tvärvände jag bilen och körde hem och hämtade träningskläderna istället. Så idag ska jag försöka vara lika duktig. Har suttit här med träningskläderna nu i flera timmar så tänkte försöka komma iväg också. Stoppar lurarna i öronen och hoppas på pepp.

Såhär gosigt hade vi det inatt när ingen av oss kunde sova.

Barnfotografering - Seger

2011-11-03T19:16:00.001+01:00

I tisdags efter fikan med Victoria och Ronja mötte jag upp Emelie och Seger för att ta lite bilder. Det var första gången jag fotade en så liten "modell" så det var ju verkligen en utmaning, men kul! Hur söt som helst är han, Seger, och en trevlig mamma har han också! Så det var ett fint avslut på den dagen :)

(jag bara älskar hur han inte kunde bestämma sig för kex eller napp - fick bli båda!)

rapport

2011-11-02T18:17:00.000+01:00

Idag vaknade jag klockan 6. Ha. Då tog jag en promenad runt huset för att sedan lägga mig igen. Så fick jag sova till nio i alla fall. Det blev det lite frulle med Annika innan vi begav oss åt olika håll för dagen, hon mot jobb och jag mot gym. Lite fint spontanhäng med Saga också under eftermiddagen och nu sitter jag med gårdagens bilder och pular. Mer än så har jag inte att rapportera för tillfället och tillsammans med löftet att ni snart får se bilder på söta lilla Seger så får ni också en bild. Jag tycker som sagt inte om inlägg utan bild. Färskaste bilden som finns på mig då den är från i morse och nej, jag vet inte varför jag kliar mig bakom örat.

kort om en tisdag

2011-11-01T23:28:00.000+01:00

Också idag vaknade jag onödigt tidigt såhär en lovdag. Men det var lika bra, för några timmar med mail och plugg framför MTV med en stor kopp kaffe följdes av ett träningspass, fika med favoriterna Vic och Ronja, fotografering av söta lilla Seger, promenad i mörker, avancerad matlagning, och nu äntligen börjar jag närma mig sängdags. Helt slut.

Imorgon blir det lite samma visa - plugg, gym, bildjobb... jag är så himla trött. Men jag har inget val riktigt, släpper jag stressen och tar det lugnt för en liten sekund.. ja då går det ju bara åt helvete. Jag måste vara sysselsatt och distraherad! Även om det egentligen mest är deppig jag känner mig. Vad jag än gör, hur jag än gör det, och med vem jag än gör det.

Nä, nu ska jag sortera min hårddisk också, kom jag på. Sen blir det läggdags. Ställ frågor nu hörrni, ni som alltid brukar vara så bra på att undra/ifrågasätta annars.. he he. (jag publicerar inte kommentarerna -dvs frågorna- i det inlägget förrän jag har samlat ihop alla frågor. Lättare för mig att samla alla så länge de ligger sorterade som "opublicerade")

Victoria fick höra något fantastiskt roligt från mig under dagens fika. Och Seger gillade att pilla på min kamera. Blev dock lite svårt för mig att fota när han skulle leka med den...

aktiviteter

2011-11-01T08:14:00.001+01:00

God morgon godmorgon!
Gårdagen innehöll många oväntade men ack så fina saker, och jag somnade rätt direkt jag kom hem vid midnatt för att idag ha världens schema. Det är plugg, träning, lunch, fika och skolarbete med fintjejorna i klassen, bebisfotografering och matlagning till familjen som gäller. Jag ser dock fram emot det mesta och framför allt bebisfotograferingen ska bli riktigt riktigt kul! Har aldrig fotat små barn, så att föreviga en 6 månaders söt liten grabb på bild blir nog både en utmaning och upplevelse!

Medan jag sysselsätter mig med ovanstående kan ni ju beundra den vackra kvinnan här under. Favoriten Saga ute hos mig på landet en snöig eftermiddag förra vintern. Åh, nu blev jag sugen på kakor och disneyfilm. Det är lite utav min och Sagas grej. Det och photoshoots, då!

SvD + Bilaga

2011-11-01T00:44:00.000+01:00

Nu har jag haft min älskade kamera i dryga två år. Jag kunde ingenting om foto när jag fick den, och jag har utrustat kameraväskan med det lilla ekonomin tillåtit - ett objektiv, en reflexskärm och ett stativ. Jag har fotat hundratals blommor, vackra vänner och tjusiga detaljer. Jag har lekt oändligt många timmar i photoshop och läst böcker, guider på internet och kollat videos. Än vet jag inte om fotograferingen är vad jag ser som framtida yrke, men just nu, är det något jag har glädje av och det är ett av sätten jag gillar att uttrycka mig på.

Jag har under dessa två år, när intressent för fotografi växt, alltid sagt att det förvisso vore helt fantastiskt att se sina bilder på någon stor fotosida, blogg eller annan webb-baserad bildbank - men att den dagen jag får se mitt namn i tryck, i en hederlig tidning, den dagen blir en lycklig dag. Det känns på något vis mer "på riktigt" när det trycks, när maskiner jobbar för att skriva ut just min bild med just mitt namn.

Idag när jag var på gymmet ringde Victor för att gratulera. För idag publicerades mina bilder i Svenska Dagbladets bilaga för Stockholm International Horse Show. Jag sprang raka vägen till Ica för att rycka åt mig ett exemplar, betalade med glädje tjugo riksdaler för att genast slå upp sidan med mina bilder. Fem bilder med mitt namn under. Man fick leta noga och ha den bästaste bästa synen för att kunna se att det där lilla lilla svarta nere till höger är mitt namn, för det var utan överdrift den minsta text jag sett, men ändå. Mina bilder i tryck, mitt namn i tryck. Jag log som ett fån många många timmar efter och även om det inte på långa vägar är de bästa foton jag tagit, då jag som bekant inte brukar fota den här "typen" av bilder, så var jag så himla himla glad.

listor och frågestund

2011-10-31T10:37:00.001+01:00

För att sammanfatta senaste tiden och nuläget gör jag en lista (åh, jag älskar listor. Helst med punkter.)

Jag har börjat twittra (och jag heter roethlisbergers, om nån vill följa)
Jag har blivet egenföretagare och kan numera tjäna en slant eller två -lagligt- när jag fotar
Jag har fixat boende i Stockholm under min praktik, i alla fall första tiden (har någon vänlig själ erbjudande eller idéer hör jag dem gärna)
Jag har fått frågan att stå framför kameran igen. Det var länge sen. Känns lite läskigt, men kul!
Jag har inte druckit en endaste liten droppe alkohol, och tyvärr inte dansat ett enda knasigt steg med armarna i vädret heller, på sju veckor

Det var lite så ja. Så som det är. Men jag tänkte, att eftersom jag har dåligt med tid och inspiration för tillfället, så kör vi en frågestund. Igen. Men jag liksom gillar sådana! Om ni ställer riktigt många frågor kan jag göra ett videosvar igen, det var ju populärt sist, haha. Så fråga, vad ni nu vill, nu!

Jag antar att bildvalet bör motiveras. Men saken är ju den att jag har ungefär en miljon fler fula bilder med miner och grimaser än smickrande, söta bilder. Och det är ju så tråkigt med inlägg utan bild, så ibland blir det såhär! Det är ju bara jag, i min säng en seg lördag, inte så farligt.

Nu stänger jag skolböckerna och känner mig duktig, springer till bussen med bra musik i öronen och tillbringar eftermiddagen i Knivsta på gymmet och hos tandläkaren! Ciao

att studera. att studera sina studier. att studera sina studier från soffhörnet.

2011-10-31T08:18:00.000+01:00

Idag hade jag tänkt sova ut. Njuta av det faktum att jag har en veckas lov. Vakna upp utvilad och på bra humör. Istället vaknade jag strax efter sex och kunde för allt i världen inte somna om.

Nähä. Kanske är det mitt undermedvetna som är stressat över allt skolarbete jag verkligen borde göra. Och jag har redan lyckats planera i stort sett hela veckan med saker som inte direkt rör studier. Så nu har jag rört mig ner till soffan med datorn och skolböckerna. Sen att jag såklart var tvuuungen att koka någon liter kaffe, slå på tv:n och fastna framför Dr Oz, fota min tillvaro för sekunden och skriva det här inlägget, det är ju en annan historia. Men nu ska jag faktiskt sätta igång. Jag ska bara ta en cigg först. Sen ska jag plugga. Jorå.

maskerad

2011-10-29T18:45:00.000+02:00

Kära ni då. Här kanske ni klickar er in med jämna mellanrum och så uppdaterar jag inte någonting. Det är ju ännu tråkigare än att faktiskt läsa något när jag väl skriver, hur ointressant och vardagligt det än må vara. Jag har inte ens en vettig ursäkt, utan jag har väl bara inte haft något att komma med.

I veckan har jag varit i skolan 4 av 5 dagar, vilket måste vara rekord. Jag har sovit för lite, stressat för mycket, tränat och varit alldeles för deppig. Gissar att hela stress-sömn-biten har påverkat sistnämnda en del, jag-måste-styra-upp-det. Någon gång.

Ikväll är det halloween-partaj och jag vill gå men jag har ingenting att klä ut mig till. Vill inte vara den som skiter i utklädnad, för sådant är inte skoj för den som faktiskt fixar en riktig halloweenfest. Men enda alternativet jag har just nu är bunny, för att Emma råkar ha sådana öron. Och det känns ju rätt o-jag.

Ville bara visa livstecken. Nu ska jag gå igenom mina garderober och försöka hitta något till ikväll. Annars blir det film och choklad. Igen. Så deppigt.

onsdag mitt i veckan igen

2011-10-27T00:34:00.000+02:00

Idag har jag mest gått runt och känt mig sextio-talig i blommig klänning, smink och mitt numera korta hår. Jag har också försökt se lika fånig ut som på bilden ovan, mest hela tiden. Det hör lite till, kände jag.

Seeen har jag också hunnit med två fina pass på gymmet, plugg, kvällshäng med Helal och Siri, och så en halv film hos Robin. Nu blir det sova för imorgon blir det lite samma visa. Jag är sorgligt trött på allting och går runt som i en dimma. Totalt ointresserad av det mesta och lika oinspirerad till att göra något överhuvudtaget.

strukturera

2011-10-26T01:34:00.001+02:00

Jag är helt sanslöst trött. Igår var det uppstigning 05.30 för att möta upp Åsa och tillsammans körde vi en timme på gymmet, sen kort dag i skolan följt av ett till träningspass innan jag gick till Åsa och blev bjuden på kaffe, ägg och lite mysigt struntprat. Kvällen blev ångest och gråt och somnade gjorde jag vid två-tiden - för att sedan väckas av väckarklockan vid 05... gymmet, och sen mot skolan för psykologi (vi repeterade om sömn och stress inför fredagens prov.. jag gör ungefär allt vi lär oss att man INTE ska, känns stabilt och så). Lite till skola på det och jag trodde verkligen jag skulle svimma. Men nä, ner på stan för en kaffe och framtidsplanering, nu är företaget verkligen på g! Såå kul wiiiie :D

Efter det var det hemfärd och Oliver väckte mig vänligt nog efter en halvtimmes powernap så jag kunde laga middag. Pasta m pesto, kyckling och bacon (och jag åt, kan ni sluta hacka nu? Jag äter visst allt, bara inte hela tiden..). Seeen plugg och nu död. Så himlans himlans trött.

Imorgon sover jag ut till tio för att sedan varva gympass m plugg under dagen. Nu satt jag precis och skrev ett schema för de kommande tre dagarna, töntigt exakt och uppunktat, men jag behöver det... orkar inte fler dåliga dagar. Det är alltså vad bilden visar, om nån undra.

Och nu sover jag redan, så ska sluta pilla med telefonen och sova ordentligt istället. Ha det kalasfint allehopa!

chippchoppbort

2011-10-24T10:17:00.002+02:00

Just ja, igår klippte jag mig för första gången på nästan två år. Det var Emelie som fått nog och gav mig en klipptid i födelsedagspresent, så den löste jag in idag! Hehe. Jag är riktigt nöjd, även om det fortfarande är lite ovant att inte ha hår som räcker till svanken, och jag har aldrig haft något så rakt och "flickigt" förr. Men ja, det är fint!

svar ang. träning och kost

2011-10-23T22:09:00.001+02:00

Jag vet inte riktigt varför 'anonym' gång på gång ber om mitt tränings- och matschema. För det första är vi alla så otroligt olika (ja den har man ju hört förr, men det är ju sant) och olika "metoder" funkar för olika personer. Så är det liksom, hade det funnits en bra lösning för alla hade alla redan varit jättenöjda och hälsosamma.

För det andra, så har jag inget schema när det kommer till varken träning eller kost. Däremot är jag, som jag så många gånger sagt, en allt eller inget-människa. Men då pratar vi alltså från dag till dag, jag har inte varit strikt och "duktig" i ett halvår och på så vis tappat i vikt.. inte alls.

Det är de bra dagarna som gör det. Så enkelt är det faktiskt. Jag minns när jag i våras pratade med en fin vän som stöttade mig jättemycket under den värsta tiden, och jag minns hur hon sa just det, att tillsammans blir de bra dagarna ett bra resultat. Även om det kommer dåliga, eller ibland till och med katastrofala, dagar däremellan. Någon gång är man i mål för att man börjar om efter varje dålig dag.
Det är precis vad jag gjort, efter varje brak har jag tagit mig i kragen, suckat och sagt "jaha, då börjar jag om IGEN då.." - och så låter det fortfarande, nästan varenda dag måste jag börja om. Men jag har ändå gått ner 30 kilo och ändrat så himla mycket i mitt liv. TROTS en himla massa dåliga dagar. Egentligen har jag haft fler dåliga och jobbiga dagar än vad jag haft bra och lyckade dagar.

När det går som det ska, som jag vill, så kliver jag upp någon gång mellan 5 och 8 beroende på när jag börjar skolan, dricker en kopp kaffe snabbt och på vägen till gymmet dricker jag en Celsius också. Gymmar gör jag så länge jag hinner, och det beror alltså på när jag börjar skolan. Börjar jag halv nio blir det en timme och börjar jag senare brukar jag köra en och en halv. Efter jag tränat är jag alltid väldigt noga med att äta direkt. Så jag äter ett kokt ägg och en burk kvarg. Under dagen äter jag två kokta ägg (för det har jag alltid med mig i väskan de dagar jag inte är hemma, ifall jag blir hungrig eller småsugen) och de dagar jag hinner åker jag till gymmet när jag slutat skolan. Jag måste ändå alltid dit för att hämta min träningsväska för den låser jag in där under dagen, och att då gymma en timme gör mig bara gott. Mår, som jag också sagt upprepade gånger, så himla bra av det, både psykiskt och fysiskt känns det alltid guld efteråt. Efter det åker jag hem och äter då ett ägg, lite keso och lite avocado. Sedan brukar klockan vara rätt mycket, så jag hinner i princip mest duscha, packa upp och packa om, prata med Oliver, röka några cigaretter med Annika, kika facebook och sedan är hon redan långt över tolv och jag måste försöka sova. Ibland blir jag hungrig under dessa timmar och då kan jag inte somna, så då tar jag mig ett ägg eller en klick kvarg.

Angående träningen struntar jag totalt i allt vad "vila 48 timmar" och "idag kör jag ben, imorgon armar" och liknande heter. Jag tror stenhårt på att bara man lyssnar på kroppen så blir det bra. På samma sätt som det är vad jag tror blir bäst när det gäller ätande. Naturligt, sunt förnuft och att känna efter. Jag tränar inte om jag har ont. Jag äter lite mer om jag känner att jag behöver det. Jag struntar i ryggövningar om min kropp säger att jag ska. Jag äter inte för att klockan visar en viss tid. Jag lyssnar på min kropp, jag använder mitt sunda förnuft och kolla - det funkar.

När jag gymmar har jag inget speciellt schema på vilka maskiner jag ska köra eller hur länge. Utan jag värmer upp på crosstrainern i 18 minuter (brukar bli så, ingen fix idé, ibland kör jag två ibland tjugo) och sedan kör jag de maskiner och övningar jag känner för. Armar, mage, rygg, lår, rumpa - lite allt möjligt. I regel kör jag 3x20, men också här ser det olika ut - allt beror på dagsform! Ibland, när jag är riktigt på g och allmänt positiv till livet, så springer jag på bandet som avslut. Men nu snackar vi inga maratonlopp utan 5-15 minuter kanske. Hatar att springa, värsta jag vet. Detta inträffar alltså ytterst sällan.

Det finns så många dieter och metoder och framför allt trender. De flesta funkar för någon, men ingen funkar för alla. För äldre eller folk som inte gillar att träna tror jag LCHF är kalasbra, jag gillar främst hela biten med naturligt ätande och jag tror att man inte känner att man "bantar" när man äter så. Sen funkar pulver för vissa, och vissa föredrar att räkna kalorier. Jag har valt att äta lite, proteinrikt och strikt. MEN herregud vad jag kan äta annat också! Var och varannan dag äter jag stora godispåsar, glass, nötter, choklaaad i massor och så fort det vankas hämtpizza bänkar jag mig i soffan redo för en gottis-kväll framför tvn. Och precis som jag märkte när jag blev frisk från anorexin, så har jag märkt nu att våra kroppar är ju helt fantastiska! De sköter det mesta själv, och en "dålig" dag är bara en fjärt i rymden om man nästa dag kör på bra.

Nu vet jag inte om jag svarat på din fråga, anonym, men såhär ligger det till. Jag är ingen kost- eller träningsexpert, men jag anser mig veta en hel del. Däremot kan jag inte påstå att jag lever efter allt jag faktiskt vet och kan. Men det här funkar för mig. Helt okej i alla fall. Mitt nästa steg är att sluta äta så himla mycket godis, nötter och choklad. För det är ohälsosamma mängder, och det vet jag. Men jag har liksom aldrig varit den som kan ta en godis och vara nöjd. Jag tar inte heller en eller två nävar och är nöjd. Utan jag äter tills det är slut, vare sig det är två godisar eller två kilo vi pratar om.

Hoppsan

2011-10-23T01:49:00.000+02:00

Plötsligt fattade jag det där med nätshopping. Farlig grej att ägna sig åt nattetid. Men åh så fint, ser fram emot ett stort, mjukt paket såhär i höstdeppet!

Nu måste jag sova för imorgonbitti blir det gymmet för att ta igen dagens missade träning, och efter det tar Emelie med mig på äventyr i Stockholm då jag ska få min födelsedagspresent. Spännande!

vita drömmar

2011-10-22T17:46:00.000+02:00

Dagen blev inte riktigt som planerat nej. Surprise surprise. Sov i 8 sköna timmar och när jag vaknade mådde jag inge vidare utan har bortsett från hundpromenad bara legat i soffan med huvudvärk.

Och så kikade jag i garderoben igen, jag gör det med jämna mellanrum när jag är hemma hos mamma för saker och ting börjar ju passa igen! Hihi åh så fint är det. Idag fick jag på mig en storfavorit, den vita söta klänningen jag fotades i hösten -08.

Nu ska jag röra mig mot Ica dock för lillebror ska ju ha mat stackarn. Eller ja, det ska ju jag med. Sen lägger jag mig med en (eller två eller tre..) bitar choklad i soffan igen för att bara vila. Jag behöver vila, en vecka till lov och den veckan måste jag organisera och planera massa, förutom att jag ska på flera olika möten, bedömningssamtal och andra träffar. Detta utöver de vanliga passen på gymmet och alla timmar i skolan.. hur fan ska jag hinna allt?! Dygnet är för kort.

Ha en trevlig lördagskväll allihopa! :)

motljus

2011-10-22T10:20:00.000+02:00

Motljus är ju lite utav det finaste jag vet när det kommer till ljus under fotografering. Att sen placera en vacker flicka i ett gammalt hus en solig vårdag gör det hela till något rätt himla fantastiskt fint. Här har vi alltså några gamla bilder från förra våren på Tuva. Jag viiill fotaaa vaarfööör göör jag iiintee deeet föör?!?!

Stockholmsmånad inom synhåll och trettio pannor borta

2011-10-21T22:20:00.000+02:00

Idag har jag gått till skolan fast att jag i natt låg med kramp i magen, bubbel-ångest och tryck över bröstet. Innan skolan hann jag en timme om gymmet och i skolan mest rökte jag och blev provocerad av psykologilektionen. Eller mer av det faktum att sjukvården i fem års tid sa raka motsatsen till det vi nu lär oss i skolan, raka motsatsen till vad forskning visat och raka motsatsen till logiskt jävla tänk.

MEN. Jag är glad också. För nu är det en vecka kvar till lov, sen är det bara en vecka skola innan praktiken börjar. Hur himla galet fint och bra som helst. När jag nu bor i Stockholm en hel månad ska jag verkligen försöka träffa lite folk också, har så många där jag velat men inte hunnit eller kunnat träffa. Så Louise, Yvonne, Frida, Markus, Ludwig, Maria mfl mfl hoppas jag få lite tid med :)

Och, så kom jag under den magiska gränsen idag. Jag är åter på femtiotalet och har nu gått ner exakt trettio kilo. Hur sjuuukt är inte det? Jag är fan grym ibland alltså. Jag känner nog inte en enda 19åring som gått ner 30 kilo på dryga halvåret, och dessutom tagit sig en bra bit på väg mot ett "fullvärdigt liv" med allt vad det innebär. Jag menar, för mindre än två år sedan svalde jag några hundra tabletter med en flaska vin och lyckades då nästan ta mitt liv. Och för ett år sedan skar jag mig, var vaken 24/7 och träffade bara ett fåtal vänner. Idag har jag gått ner trettio kilo, är mer vältränad än någonsin, vågar visa mig bland folk och kämpar med skolan (även om det är fruktansvärt tufft på den fronten just nu, pga helt andra orsaker dock).

Jag mår inte askalas alls, men stolt över vart jag kommit och vad jag gjort, det är jag ändå. För det ska jag.

Ikväll har jag ätit pizza i soffan med Eric och sett på Idol med en kanonstor och kalasgod godispåse i knät (på tal om att gå ner i vikt, he he..). Istra har hållit mig sällis och nu tänkte jag slå på en film för att imorgon orka gymmet innan jag agerar chaffis och kör Eric till träning och därefter hänger med Oliver och Robin i studion. Det lät ju riktigt fint, måste jag säga. Jag älskar helg och så!

senaste

2011-10-19T22:49:00.000+02:00

Igår var typ världens mest non-stop-iga dag (de bästa orden är de man kommer på själv, okej). Den började klockan 8 efter typ noll timmars sömn, då jag begav mig mot gymmet för att sedan åka vidare till Stockholm med Olivia som stadigt sällskap. Hon följde med mig till Stureplan och minglade lite där (för hon är cool) medan jag var på ett snabbt möte. Sedan möttes vi upp igen, sprang genom regnet och fnissade som små skolflickor åt knasigheter. Med Olivia har man liksom alltid rätt skoj, för hon är knäpp och så.

Vi mötte sedan upp min fina kusin och tillsammans kikade vi i lite affärer. Självfallet springer vi på bästaste Emma i en av dem - den egentligen enda gemensamma vän jag och Olivia har råkar såklart hänga i samma hörna av stan som vi just denna tisdageftermiddag, galet. Men dundersuperduperfint, och efter en gemensam fika på ett mysigt litet kafé rörde vi oss åt olika håll igen. Jag landade åter på gymmet för att först vid halv tio komma hem helt utpumpad.

Idag började jag dagen på gymmet igen, bästa möjliga start liksom, för att sedan åka till skolan. Ner om stan för att krama och hänga lite med Steph, sen Knivsta för att träna knappa timmen till, sen hemåt och laga middag, för att seeen åka till mori för lite tvmys med godis. Mitt-i-veckan-mys är bäst.

Imorse på gymmet tyckte jag att en man kollade lite. Sådant tycker jag är obehagligt, jag tror alltid att trosan syns, att jag är lila i ansiktet eller att jag råkat ha satt på mig byxorna ut och in (det har faktiskt hänt. Jo jag lovar). Efter 18 minuters flåsande på cross-trainern går jag till favoritmaskinen och den här mannen kommer då gående rakt mot mig, så säger han "jävlar vad du kör snabbt och hårt på crossen, du är väldigt vältränad, jag är imponerad!" - sen gick han. Jaha, tack då! Haha knasigt men bra, antar jag. Kul om det syns att man är lite fit igen, så attans svårt för tjejer att få snygga muskler tycker jag. Men skitsamma, rätt oviktig grej sådär, fast kul. För mig. Hade ju varit för jobbigt om det var byxan som satt ut och in igen.

Olivia hade vinterjackan och varma mössan på sig. Själv åkte jag i tunn skjorta och skinjacka. Liksom va Fanny, varför? Jag hade i alla fall fina skorna på mig. (För det kompenserar ju bra)

natt

2011-10-17T02:22:00.000+02:00

Ständigt pirr. Inget fint pirr. Inte sådant där jag-är-nog-lite-kär-pirr eller snart-händer-det-där-bra-pirr. Nervöst och oroligt känns-som-jag-faller-nu-pirr.

Jag vankar runt, vaken och medveten, men ändå inte. Jag sover nästan ingenting igen. Tänker sådär mycket igen, sådär dumt och onödigt. Men det är ju okontrollerbart, det är ingenting jag bara kan stänga av. Allting runt omkring mig snurrar, jag ser ingenting skarpt och tydligt längre. Snabbare och snabbare, jag får panik. Hur stannar jag det? Hur får jag det att sakta ner och hur hittar jag rytmen?

På nätterna stirrar jag. Jag försöker sova men det går inte så istället stirrar jag. Rakt ut i ingenting. I mörket. Jag känner inte ens så mycket. Är rätt likgiltig, jag bryr mig inte vidare mycket, om någonting. Allting känns så dött, så platt och så meningslöst. Jag känner mig tom, bottenlös och samtidigt fullproppad, på gränsen att spricka. Tankar och känslor som väller upp utan att jag har en chans att stoppa dem, hindra dem från att bubbla upp och förstöra.

Det var ganska exakt två år sedan jag gick in i väggen. Kan inte låta bli att skrämmas av det faktum att det känns ganska precis likadant nu.